Därför kommer Republikanerna behålla majoriteten i Kongressen efter mellanårsvalet

➤ KRÖNIKA I november 2018 är det mellanvalsår i USA, vilket betyder att Senaten och Representanthuset står på spel. Dock kommer årets mellanvalsår bli ganska tråkigt och förutsägbart där Republikanerna kommer behålla majoriteten i båda kamrarna i Kongressen.

Normalt i mellanvalsår är presidentens motståndarparti den stora vinnaren. Under Demokraten Bill Clintons presidentskap förlorade Demokraterna majoriteten i både Representanthuset och Senaten. Detsamma hände under Demokraten Barack Obama.

Det hör alltså inte till ovanligheterna att partiet som inte representeras i Vita Huset istället vinner majoriteten i Kongressen under mellanvalsår. Nu när Republikanen Donald Trump är president tror många Demokrater att detsamma ska inträffa i kongressvalet i november. Dock kommer det inte att ske, och här är varför.

Republikanerna har idag en 51-49 majoritet i Senaten. Jag räknar de 2 oberoende senatorerna som Demokrater eftersom de konstant röstar Demokratiskt. 34 stolar i Senaten ska upp för val i november. 26 av dessa är i dag i Demokratiska händer medan endast 8 är i Republikanska händer. Rent matematiskt har Republikaner alltså betydligt fler chanser att vinna säten än Demokraterna har.

Realistiskt sett är vissa senatssäten naturligtvis i princip omöjliga att vinna för motståndarpartiet. Texas kommer att rösta fram en Republikansk senator som vanligt i valet 2018 samtidigt som Vermont kommer rösta fram en Demokratisk senator i vanlig ordning. Vi kan alltså räkna bort ett antal senatsstolar som redan givna för det ena eller andra partiet. 24 senatsstolar anses på förhand vara garanterade det parti som redan besitter stolen i Senaten.

Detta gör att endast kring 10 senatsstolar egentligen står på spel och anses kunna byta parti efter valet 2018. Åtta av dessa är för närvarande Demokratiska och endast två är Republikanska. Republikanerna har alltså hela åtta säten de realistiskt kan ta över från Demokraterna medan Demokraterna endast har realistiska chanser att ta över två Republikanska säten i Senaten.

Till exempel har delstaten West Virginia blivit övervägande Republikansk där Donald Trump skördade en storseger 2016. Sannolikheten är därmed betydande att West Virginia i valet 2018 röstar fram en Republikansk senator i stället för den nuvarande Demokratiska. Alltså kan West Virginias senatsstol med stor sannolikhet byta parti. Liknande scenarion gäller för just 10 senatsstolar. I slutändan betyder detta att Republikanerna med största sannolikhet kommer behålla majoriteten i Senaten och dessutom dryga ut den från nuvarande 51-49 till kring 55-45, plus eller minus någon senatsstol.

I mellanvalsåren står alla 435 stolar i Representanthuset på spel. Även detta kommer att gynna Republikanerna. Donald Trump manövrerade skickligt det sk. Electoral College då han vann presidentvalet 2016. Samma amerikanska valdistriktskarta (Congressional Map) som delar in USA i 435 geografiska distrikt gäller för valet till Representanthuset precis som för presidentvalet. Eftersom Trump enkelt vann flest röster i Electoral College, alltså kongresskartan, betyder det att majoriteten av kongressdistrikten är Republikanska. Dessutom är den stora majoriteten och dessutom allt fler delstater i Republikansk majoritet. Kort och gott, USA har blivit allt mer konservativt och Republikanskt de senaste åren.

Det som är viktigt att förstå är att val till Representanthuset, precis som val till Vita Huset, inte vinns i storstäderna där Demokraterna har majoritetsstöd utan på landsbygden där Republikanerna har majoritetsstöd. Geografin gynnar Republikanerna kraftigt. Val till Representanthuset handlar om att vinna majoriteten av USA:s 435 geografiska kongressdistrikt. Eftersom den stora majoriteten av USA geografiskt är Republikanskt (röd färg är Republikanerna och blå färg är Demokraterna) är därmed sannolikheten betydande att Republikanerna behåller majoriteten i Representanthuset. Vi kan därför förvänta oss en liknande 241-194 majoritet som idag, troligen lite mindre majoritet, till Republikanernas fördel även efter valet i november.

It’s about the economy, stupid! Amerikanska val, framförallt Kongressval, handlar alltid om ekonomin. När ekonomin går bra drar sig amerikaner för att rösta fram motståndarpartiet till majoritet i Kongressen. Om man själv har bra jobb och ekonomi samtidigt som landets ekonomi märkbart förbättras vill man inte chansa på att byta parti i Kongressen helt enkelt. USA har just nu glödhet ekonomi och arbetsmarknad. Det är lätt att få jobb, lönerna ökar, arbetslösheten är rekordlåg, börsen slår konstant nya rekord och optimismen kring ekonomin är den högsta på många år. If it ain’t broken, don’t fix it! Alltså, det finns i grunden ingen anledning att rösta fram Demokraterna till majoritet i varken Senaten eller Representanthuset för majoriteten av amerikaner.

Utöver detta kommer den historiska skattereformen inom några få veckor att konkret avspeglas i lönekuvertet hos i princip alla arbetande amerikaner. Om medelklassen, alltså majoriteten av väljarna, får lägre skatter med början i februari/mars, vilket har utlovats, kommer naturligtvis Republikanerna som röstade för skattereformen i Kongressen belönas för detta i valurnan medan Demokraterna som alla röstade mot skattereformen kommer att bestraffas.

Kontentan är att Demokraterna måste göra ett rekordbra val mot alla odds medan Republikanerna måste göra rekorduselt i från sig för att majoriteten i båda kamrarna i Kongressen ska ändra partifärg. Demokraterna hoppas att Republikaner som ogillar Donald Trump kommer vända det Republikanska partiet ryggen i valurnan. Detta kommer dock inte att ske eftersom precis samma väljare ogillar Demokraterna ännu mer. Dessutom är det val till Kongressen och inte till Vita Huset så man röstar fram sin egen representant till Washington D.C. oavsett Donald Trump.

Eftersom Demokraterna inte lyckas presentera någon egen politik eller vision utan enbart framstår som obstruismens parti med precis samma gamla stofiler som sina ansikten utåt, kommer Republikanerna att skörda framgångar i mellanvalsåret 2018 som gör att partiet behåller majoriteten i både Senaten och Representanthuset, såvida inget dramatiskt och helt oförutsett sker som sätter käppar i hjulet för Republikanerna.


Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.