Svenska kyrkan går nu till hårt angrepp mot regeringens förslag om att i vissa fall kunna återkalla permanenta uppehållstillstånd – ett förslag som enligt regeringen ska stärka incitamenten för medborgarskap och integration. Kyrkan varnar för rättsosäkerhet, barn som far illa och minskad tillit, men kritiker menar att man överdriver konsekvenserna och angriper ett förslag som inte ser ut som den halmgubbe som målas upp.
Bakgrunden är den statliga utredningen Ändring av permanent uppehållstillstånd för vissa utlänningar (SOU 2025:99), som presenterades i september. Utredningen föreslår en ny särskild lag som gör det möjligt att omvandla permanenta uppehållstillstånd till tidsbegränsade för vissa grupper – i första hand skyddsbehövande, kvotflyktingar och vissa anhöriga.
Syftet är tydligt: fler personer med permanent uppehållstillstånd ska motiveras att ansöka om svenskt medborgarskap. Den som inom viss tid ansöker om medborgarskap ska som huvudregel undantas från återkallelse, enligt förslaget. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Regeringens hänvisar till att permanent uppehållstillstånd under lång tid i praktiken blivit ett slutmål, snarare än ett steg mot fullt medborgarskap. Enligt utredningen riskerar detta att försvaga både integrationen och den långsiktiga samhällsgemenskapen.
Kyrkan varnar – med antaganden
Svenska kyrkan avstyrker nu förslaget i sitt remissyttrande. Kyrkan påstår att tiotusentals människor riskerar att kastas in i en ny rättslig osäkerhet, och spekulerar i att upp till 185 000 personer – däribland närmare 17 000 barn – kan beröras. Man målar upp en bild av familjer som splittras, barn som drabbas av psykisk ohälsa och människor som förlorar tilltron till staten.
LÄS ÄVEN: Svenska kyrkan ställer sig bakom kommuners återvandringstrots
Ärkebiskop Martin Modéus säger att förslaget hotar både rättssäkerheten och samhällstilliten, medan kyrkans nationella chefstjänsteman Karin Sarja hävdar att människovärdet kränks. Någon grund för att förvänta sig de värsta-scenarion som Svenska kyrkan slår larm om finns emellertid inte i utredningen
Utredningen innehåller dessutom flera undantag – bland annat för personer som redan har ansökt om medborgarskap eller där ”synnerliga skäl” talar emot återkallelse. Dessa delar tonar Svenska kyrkan ned till förmån för sina egna djupt pessimistiska prognoser.
Inte retroaktiv lagstiftning
En av kyrkans tyngsta anklagelser är att lagstiftningen i praktiken skulle vara retroaktiv och därmed strida mot grundläggande rättsprinciper. Man hävdar att människor riskerar att straffas för något de inte gjort fel, och att staten bryter sitt ”löfte” om permanent trygghet.
Det stämmer emellertid inte. I utredningen konstateras att förslaget inte rör brottspåföljder och därmed inte omfattas av det grundlagsfästa förbudet mot retroaktiv strafflagstiftning. Kyrkans resonemang bygger därför på antingen bristande juridiska kunskaper eller medveten vantolkning för att kunna ta i med ett hårdare artilleri mot förslaget.
Barnen slagträ
Kyrkan lägger särskild tyngd vid barnperspektivet och teoretiserar om att barn till migranter skulle riskera försämrad hälsa, trygghet och skolgång. Men även här bygger resonemangen till stor del på spekulativa antaganden om extremt långa handläggningstider och massåterkallelser bortom vad som rimligen utifrån utredningsmaterialet kan förväntas.
LÄS ÄVEN: Svenska kyrkan börjar med Pride-kläder: ”Vårt kyrkliga uttryck”
Utredningens huvudinriktning är i stället att just barnfamiljer i normalfallet ska kunna undantas genom medborgarskapsansökan eller särskilda skäl – något Svenska kyrkan bortser ifrån i sitt yttrande.
Kamp om migrationspolitiken
Svenska kyrkan har under lång tid kritiserat skärpningar inom migrationspolitiken och har bland annat konsekvent drivit linjen att permanenta uppehållstillstånd bör vara huvudregel. Remissvaret i denna fråga följer samma migrationsliberalt aktivistiska mönster: hårda avstyrkande formuleringar, larmande varningsbilder och ifrågasättande av såväl juridiska som samhälleliga konsekvenser.
Mot den bakgrunden sätts ett frågetecken kring varför Svenska kyrkan utsetts till formell remissinstans i utredningen – svaret torde ha varit på förhand givet. En följdfråga är vilken kompetens regeringen bedömt att Svenska kyrkan har för att ta ställning till utredningar av det aktuella slaget. Inget annat religiöst samfund, kristet, muslimskt och så vidare har heller fått motsvarande status som remissinstans.
Regeringen har ännu inte tagit slutlig ställning till utredningens förslag. Av de 71 tillfrågade remissinstanserna har ännu endast ett fåtal svarat. Slutdatum för att svara är den 19 december. Först därefter ska de tre regeringspartierna och Sverigedemokraterna i enlighet med vad som överenskommits i Tidöavtalet avgöra om man går direkt vidare till riksdagen för lagstiftning eller om det blir en utredningsrunda till med anledning av remissvaren.
LÄS ÄVEN: Svenska kyrkans nya psalmer handlar om klimat och invandring
