Coronakrisen har skapat stora ekonomiska problem för många framför allt mindre och medelstora företag med små marginaler som nu står vid eller redan passerat konkursens rand. Flera av de allra största koncernerna gjorde dock mångmiljardvinster förra året och befinner sig inte i samma prekära situation. Men i stället för att använda vinstmiljarderna som buffert i lågkonjunkturen delar man ut pengarna till aktieägarna, permitterar anställda och begär miljarder i coronastöd från skattebetalarna.

När riksdagen beslutade om utökat krisstöd till företag med anledning av coronapandemin var samtliga partier ense om att det inte skulle vara möjligt att dela ut stora vinstbelopp i aktieutdelning och samtidigt få statligt stöd från skattebetalarna. Men det är ändå vad som sker nu, visar en kartläggning som SVT har gjort.

Några av de största börsbolagen, däribland H&M, Electrolux och SSAB, har åtminstone tillfälligt stoppat aktieutdelningarna i samband med att man permitterat anställda och sökt coronastöd. Andra storföretag som SKF, Volvo och Assa Abloy väljer dock att fortsätta med aktieutdelningarna trots att man permitterat personal och sökt mångmiljonbelopp i krisstöd från skattebetalarna.

Miljarder i vinst och utdelning

SKF redovisade förra året en nettovinst på 5,7 miljarder kronor. Bolaget har under våren delat ut 1,3 miljarder kronor till aktieägarna. Det visserligen bara hälften av vad man aviserade i utdelning innan coronaepidemin slog till, men den andra hälften skjuts bara tillfälligt på framtiden och planen är att de pengarna ska delas ut i höst.

Samtidigt har SKF permitterat 1 650 personer och ansökt om 40 miljoner kronor i coronastöd från skattebetalarna. Trots riksdagens besked om att stöd och utdelning inte kan samexistera har Tillväxtverket som hanterar ansökningarna gett sitt godkännande.

Följer inte riksdagsbeslut

Förklaringen är att myndigheten inte följer riksdagsbeslutet i denna del. I stället för ”omöjligt” anger man bara att det är ”olämpligt” att söka stöd från skattebetalarna samtidigt som man delar ut vinstpengar till aktieägarna.

På Tillväxtverkets hemsida skriver man att ”det är olämpligt att företag gör stora aktieutdelningar och samtidigt tar del av det statliga stödet för korttidsarbete”. Man uppger vidare att myndigheten har möjlighet att begära tillbaka pengar om bolaget som fått krisstöd ”agerar på ett sätt som visar att det inte befinner sig i ett svårt ekonomiskt läge”.

Lagändring gjordes aldrig

Det är dock oklart om Tillväxtverket verkligen har den möjligheten. Riksdagen har inte i linje med det besked man gav när beslutet fattades gjort de lagändringar som krävs för att hindra erhållande av krisstöd parallellt med stora aktieutdelningar, något som myndighetens avdelningschef Tim Brooks påpekar i en kommentar till SVT.

– Riksdagen talade om aktieutdelningar, men det hamnade inte i lagen. Vi måste gå på lagen.

VD ser inga problem

SKF:s vd Alrik Danielsson ser inga problem med att man gjort en mångmiljardvinst och delar ut miljarder till aktieägarna samtidigt som man söker 40 miljoner i krisstöd från skattebetalarna. Han menar att bolaget tar sin del av ansvaret genom att skjuta upp halva utdelningen till i höst

– Vi delar ut men jag tycker inte det är vidlyftigt. Det visar att även aktieägarna tar sin del av ansvaret, säger Danielsson i en kommentar till statstelevisionen och menar att SKF kommer att sparka personal om man inte får skattebetalarnas stödpengar.

Flera högvinstföretag söker krisstöd

Ett annat företag som agerat på samma sätt är Assa Abloy. Bolaget gjorde en vist på nästan 10 miljarder förra året och delade så sent som i förra veckan ut 2,2 miljarder till aktieägarna. Som i fallet med SKF är det hälften av vad man ursprungligen flaggat för.

Men trots mångmiljardvinst och miljardutdelning har bolaget coronapermitterat 1 200 anställda och vill nu ha stöd från skattebetalarna på tiotals miljoner kronor. Det är oklart om Tillväxtverket gett samma klartecken till Assa Abloy som man gjort till SKF.

Ett tredje storföretag som gjort likadant är Volvo. Man gick med hela 36 miljarder kronor i vinst förra året och delar ut 16 miljarder till aktieägarna, i stället för aviserade 27 miljarder. beslut om huruvida resterande 11 miljarder fryser inne eller ska delas ut senare har ännu inte tagits.

Volvo har samtidigt permitterat 20 000 anställda och ansökt om coronastöd från skattebetalarna för detta. Om det beviljas handlar det om över en miljard kronor.

Konkurs hotar många mindre företag

Många små och medelstora företag med mindre ekonomisk buffert larmar om att man håller på att gå omkull i spåren av coronakrisen och att stödåtgärderna antingen är otillräckliga eller konstruerade så att man inte får del av dem överhuvudtaget.

Peter Blomguist har under flera decennier byggt upp skokedjan Scorett. Omsättningen har till följd av coronaepidemin sjunkit med 60 procent och nu hotar konkurs. Företaget har stora fasta kostnader för lokalhyror som det ska gå att få kompensation för, men Blomquist är kritisk till att det är utformat på ett sätt så att det ofta inte kommer de krisande företagen till del.

Det är upp till fastighetsägarna att söka pengarna och sedan bevilja de företag man har som hyresgäster en nedsättning av lokalhyran. Många fastighetsägare bryr sig dock inte om att ansöka om stödet och de krisande företagen har inget inflytande över detta.

70-år gamla familjeföretaget går omkull

Elisabet Angelin driver ett familjeföretag i Borgholms kommun som hennes morfar startade på 1950-talet. Företaget blomstrade fram till coronakrisen men nu hotas dess existens.

Bland annat driver Angelins företag resebyråverksamhet, en bransch som påverkats extra mycket på grund av coronarestriktioner. Man har tvingats betala tillbaka pengar för resor som kunder beställt men får ofta inte igen pengarna man själv betalat till flygbolag och andra aktörer.

LÄS ÄVEN: Vart går egentligen Riksbankens corona-krispaket på 500 miljarder?

Som Samhällsnytt tidigare rapporterat är stora delar av det coronarelaterade företagsstödet utformat som en lånegaranti från Riksbanken till storbankerna. Det är sedan upp till dem att utifrån en kreditprövning bevilja stöd till krisande företag. Ofta blir det paradoxalt nej med hänvisning till företagets dåliga ekonomiska situation.

Det har drabbat Elisabet Angelins familjeföretag som banken inte bedömer som solitt nog att rädda. De krisstöd direkt till företag som regeringen sjösatt har inte varit tillräckliga för att rädda företaget som nu inte ser någon annan utväg än att ansöka om konkurs.

Familjeägda klädföretaget i kris

Jan Bergerud driver tillsammans med sin fru ett familjeföretag i klädbranschen. Nu har man tappat mer än hälften av försäljningen och företaget är i kris. För paret Bergerud är det inte bara ekonomin utan hela deras identitet som står på spel.

– Min fru och jag lever med och för vårt företag. Det är vårt liv, förklarar Jan desperat.

Han anser också att krispaketen är omgärdade av alldeles för mycket byråkrati. I vissa fall är det så mycket administrativt krångel att familjen undrar som det är ett skämt. Inte ens de myndigheter som ansvarar för krisstöden vet alltid vad som gäller.

Enskild firma får ingen hjälp

Enskilda näringsidkare som inte driver aktiebolag har hamnat mellan stolarna. Många står nu utan inkomst, men krisstöden är utformade så att den som driver enskild firma inte är berättigade till dem.

14 stödmiljarder beviljade hittills

Så här långt har Tillväxtverket beviljat 14 miljarder i skattefinansierat coronastöd för korttidspermitteringar. Det framgår inte hur stor andel av de pengarna som gått till storföretag som gjorde miljardvinster förra året och beslutat om frikostiga aktieutdelningar i år.