Sverige har länge betraktats som ett föregångsland när det gäller digitalisering och teknologisk mognad. Den svenska modellen, där staten, näringslivet och medborgarna samverkar i en trygg symbios, har fungerat väl under industrisamhällets glansdagar. Men i takt med att den digitala ekonomin har blivit alltmer gränslös börjar denna modell att krackelera. Vi ser nu en tydlig trend där svenska konsumenter aktivt väljer bort de nationella, hårt reglerade alternativen till förmån för internationella plattformar som kan erbjuda större frihet och färre pekpinnar, men med större risker.

Detta är inte bara en fråga om pris eller utbud, utan när de digitala gränserna suddas, blir det allt svårare för lagstiftare sätta villkoren för medborgarnas konsumtion och nöjen. Resultatet är ett växande skuggsamhälle på nätet där svensk lagstiftning ibland väger lätt mot den globala marknaden.

Ökningen av gränsöverskridande digital handel och tjänster

Förutsättningarna för denna utveckling har skapats av den infrastruktur som staten själv varit med och byggt upp. Sverige är idag ett av världens mest uppkopplade länder, vilket gör tröskeln för att röra sig utanför landets digitala gränser nästintill obefintlig.

Enligt färska rapporter har vi nu nått en nivå där 10,5 miljoner individer använder internet i Sverige, vilket i praktiken innebär en internetpenetration på 97 procent. Med en sådan total uppkoppling är det inte längre tekniken som begränsar konsumenten, utan snarare viljan att utforska alternativ.

Denna ständiga uppkoppling har lett till en dramatisk förändring i hur hushållens pengar spenderas. Det handlar inte längre bara om att beställa billig elektronik från Kina eller kläder från Tyskland. Vi ser en djupare strukturell förändring i tjänstesektorn.

Data visar att hushållens konsumtion av information och kommunikation uppgick till 130 miljarder kronor under 2024, en siffra som har fördubblats på tio år. En betydande del av denna ökning sker på plattformar som inte nödvändigtvis följer svensk konsumentlagstiftning eller betalar skatt i Sverige. Det är en kapitalflykt som sker med några få klick, driven av en befolkning som vant sig vid att hela världen finns tillgänglig i fickformat.

Varför konsumenter väljer bort det svenska skyddsnätet

Den drivande kraften bakom flykten från de svenska systemen är ofta upplevelsen av att vara begränsad. Den svenska strategin har länge varit att skydda konsumenten genom strikta regelverk.

Men i en globaliserad värld anser många konsumenter sig vara kapabla att fatta egna beslut och söker sig ibland därför till andra marknader.

Ett tydligt exempel på denna dynamik syns inom spelmarknaden, där det svenska licenssystemet infördes för att kanalisera spelandet till kontrollerade former. Effekten har dock varit att många spelare söker sig utanför systemet av olika anledningar.

Dock kan sådant vara riskfyllt, som att spela utan spelpaus. Ur ett internationellt perspektiv handlar det om möjligheten att spela en runda slots, poker eller ha högre gränser.

Konsekvenser för reglerade marknader som spel och media

När konsumenterna lämnar de reglerade hamnarna får det direkta ekonomiska konsekvenser för de företag som valt att stanna kvar och följa de svenska reglerna. Svenska mediehus och spelbolag som betalar svensk skatt och följer strikta marknadsföringslagar hamnar i ett konkurrensanat underläge gentemot globala aktörer som kan operera mer aggressivt. Algoritmerna på sociala medier tar ingen hänsyn till svensk pressetik eller folkhälsomål; de premierar det innehåll som genererar mest engagemang, oavsett ursprung.

Intressant nog visar statistiken att svenskarna inte är emot digitalisering i statlig regi när det är praktiskt för dem. Det faktum att 76 procent av svenskarna använder en digital brevlåda visar på en hög tillit till digital infrastruktur för myndighetskontakt.

Men medan folk i allmänhet accepterar statens digitala lösningar för administration, så tar vissa större risker när de avvisar dem när de påverkar nöje och konsumtion. Denna dubbelhet skapar en svår situation för lagstiftarna, som ser skattebaser urholkas samtidigt som de tappar kontrollen över vilka budskap och tjänster som når medborgarna.

Kan staten återfå kontrollen över den digitala ekonomin?

Frågan som många ställer sig är om det ens är möjligt att vända denna utveckling. Försök att blockera IP-adresser eller förbjuda betalningar till utländska aktörer har historiskt sett visat sig vara svårt då sådana åtgärder som snabbt kringgås av tekniskt kunniga användare.

Den digitala ekonomin är till sin natur flytande och anpassningsbar, medan nationell lagstiftning är trögare och geografiskt bunden.

Som alltid är det ett val mellan trygghet och frihet, nämligen det mellan att acceptera en lägre grad av statlig kontroll för att göra de inhemska alternativen attraktiva nog att konkurrera på egna meriter eller sikta på ökad trygghet och minskat spelande. I slutändan är det konsumenten som sitter på makten, och i en gränslös digital värld är lojaliteten till nationen inte längre en självklarhet.