EU-parlamentets utskott vill att EU-kommissionen lägger fram en samtyckesbaserad våldtäktsdefinition “efter svensk modell” – ett tydligt S-märkt initiativ. När Sverigedemokraternas Charlie Weimers röstar nej blir reaktionen från svenska motståndare hårda ord: “sjukt”, “rasande”, “unket” och “under all kritik”.
Invektiven ersatte argumenten när SD:s EU-parlamentariker Charlie Weimers kritiserade för att han ämnade rösta nej till en överstatlig våldtäktslag och förklarade varför – att han tar sexuellt våld mot kvinnor på djupt allvar men vägrar exportera en lagstiftning som tungt kritiserats i Sverige för bristande rättssäkerhet.
LÄS ÄVEN: INTERVJU: Tinder-dejt slutade i 54 månaders fängelse och nästan en miljon i skadestånd – utan bevis
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
SD var inte ensamma bland svenskar partier om att ogilla export av en lag som visat sig inte uppfylla grundläggande krav på rättssäkerhet. Även Kristdemokraterna markerade, när Alice Teodorescu Måwe lade ned sin röst.
EU vill “harmonisera” – tvinga på länder svensk modell
Med stor majoritet (75–27) röstade EU-parlamentets kvinnoutskott och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter för att uppmana EU-kommissionen att lägga fram ett förslag om en överstatlig EU-definition av våldtäkt som bygger på frånvaro av samtycke.
Upplägget innebär i praktiken att man vill tvinga medlemsländer att införa en lagmodell som de själva valt att avstå – och som i Sverige varit föremål för tung kritik från juridiska instanser, just för att rättssäkerheten riskerar att urholkas när bevisläget reduceras till “ord mot ord”, oskuldspresumtionen sätts på undantag och bevisbördan blir omvänd.
LÄS ÄVEN: Ekeroth: ”När rättsstaten offrar unga män”
Det är också en strid som redan tidigare spruckit i rådet, när bland andra Frankrike och Tyskland sagt nej till att en samtyckesdefinition skulle ingå i EU:s direktiv om våld mot kvinnor. Men kritiken från svenska S- och M-politiker fokuserade helt på SD.
Skällsord mot Weimers
När Charlie Weimers i omröstningen röstade nej, möttes han av högröstade fördömanden – där fokus låg på hårda ord snarare än på sakfrågan. Moderaternas Arba Kokalari kallade SD:s nej “unket och under all kritik” och gick vidare med anklagelsen att “Sverigedemokraterna visar gång på gång hur de inte tar sexuellt våld mot kvinnor på allvar”.
LÄS ÄVEN: Rättsskandal i tysthet: Unga män våldtäktsdöms utan bevis
Socialdemokraten Evin Incir gick ännu längre och sade att det Weimers gjort är “sjukt” och att hon är “rasande” över att SD röstade emot. Weimers anklagades för att “aktivt motarbeta kvinnors rättigheter” och att inte prioritera kvinnors trygghet.
Weimers försvar: “Våldtäkt är avskyvärt – men lagen måste vara rättssäker”
I ett videouttalande på X motiverar Weimers sitt nej med att ett grundläggande krav på en lag är att den behandlar både kvinnor och män på ett rättssäkert sätt. Det kravet har den svenska samtyckeslag som nu ska gå på export visat sig inte uppfylla.
Weimers inledde personligt. Som pappa till fyra döttrar och en son beskriver han våldtäkt som “ett avskyvärt brott” och säger att den som våldtar ska “sitta länge, mycket längre än idag” i fängelse och utvisas om personen inte är svensk. Han lyfter även behovet av fler resurser: poliser, åklagare och verktyg för att förebygga och bestraffa.
Men att exportera den svenska samtyckeslagen som EU-norm menar han riskerar att sprida ett system där beviskravet i praktiken förskjuts och där unga kan dömas i situationer som enligt kritikerna saknar verklig bevisning.
Weimers hänvisar till att Domstolsverket, Advokatsamfundet och Lagrådet redan vid införandet 2018 varnade för att lagstiftningen riskerade att bli rättsosäker – och att granskningar av bland annat Public Service bekräftar de farhågorna – unga killar, “många knappt ens myndiga”, döms i ord-mot-ord-situationer där bevis “i vissa fall helt saknas”.
Weimers understryker att hans nej inte ett avståndstagande från att bekämpa sexuellt våld – utan ett avståndstagande från att göra en omstridd svensk konstruktion till överstatlig norm.
KD markerar också – Teodorescu Måwe avstod
Att det inte, som flera kritiker framställt det, handlar om “SD mot resten” framgår av att Kristdemokraternas Alice Teodorescu Måwe lade ned sin röst i omröstningen.
LÄS ÄVEN: Mor till våldtäktsdömd son: 4,5 års fängelse och 750 000 i skadestånd – för någons berättelse
Inom det svenska borgerliga lägret finns bredare reservationer kring hur frågan drivs – och vilken modell som nu ska tryckas ut över hela EU. Sammantaget röstade också 27 ledamöter från olika länder nej.
S-märkt initiativ – och ett europeiskt prestigeprojekt
Även om det formellt handlar om en bred uppmaning till EU-kommissionen, är initiativet i praktiken tydligt S-märkt. Det är socialdemokratiska företrädare som väckt och driver frågan med hög intensitet och kräver att “svensk modell” ska bli europeisk standard.
LÄS ÄVEN: Otrogen kvinna falskanmälde ragg för våldtäkt – döms till fängelse
Weimers vänder sig direkt till S-ledamoten Evin Incir och frågar om hon tagit del av granskningen han hänvisar till, och om hon pratat med föräldrar vars söner dömts trots att de på ett trovärdigt sätt bedyrat att samtycke funnits. Han undrar i sitt videoinlägg på X om det viktigare för S att signalera “rätt” i Bryssel än att ta rättssäkerhetsproblemen på allvar hemma i Sverige?
Svensk kritik i praktiken: när lagen slår fel
I den svenska debatten om samtyckeslagen har kritiken återkommande kretsat kring det som Weimers lyfter – risken för att domstolarnas bevisvärdering glider från objektiva hållpunkter till subjektiva trovärdighetsbedömningar och att principen oskyldig till motsatsen bevisats ersätts av dess motsats. Det blir en anklagades börda att bevisa att samtycke funnits.
LÄS ÄVEN: Samtyckeslagen: Åtal och fällande domar för våldtäkt har ökat markant
I en rad artiklar som Samnytt publicerat lyfts konkreta exempel som illustrera samtyckeslagens konsekvenser för de som drabbas av den.
Det handlar om “Ord mot ord” och svag bevisning – berättelser om unga män som döms till mångåriga straff utan teknisk bevisning och med uteblivna eller svaga vittnesuppgifter, där domstolen i stället fäster avgörande vikt vid att en utsaga upplevs “sammanhängande” eller “självupplevd”.
Det handlar om varningar från juristkåren – återkommande hänvisningar till att tunga remissinstanser varnade redan innan lagen infördes för att rättssäkerheten skulle kunna urholkas i just denna typ av bevislägen.
LÄS ÄVEN: Domstolen tror – och din framtid är förlorad
Det handlar om röster från kritiker och anhörignätverk – inpass från bland annat Kent Ekeroth (SD), resonemang från författaren och samhällsdebattören Thérèse Juel, samt vittnesmål och mobilisering från organisationen Mannaminne om hur familjer upplever att beviskraven i praktiken sänkts och att oskuldspresumtionen försvagats.
LÄS ÄVEN: Nätverket Mannaminne leder protesterna mot rättsstatens sammanbrott
Vad händer nu?
Utskottsbeslutet ska vidare till hela EU-parlamentet vid ett möte i Bryssel den 25–26 mars. Om parlamentet säger ja går uppmaningen till kommissionen, som kan lägga fram ett skarpt förslag – men inte är juridiskt bunden att göra det.
LÄS ÄVEN: Här är kvinnorna som ljuger om våldtäkter – ”De vill ha pengar”
Även Sverigedemokraterna röstade ja till samtyckeslagen när den enhälligt klubbades i riksdagen 2018. I den föregående debatten uttryckte partiet dock tillsammans med Moderaterna viss kritik mot lagens utformning.
