Rättsskandal i tysthet: Unga män våldtäktsdöms utan bevis

Sedan samtyckeslagen infördes 2018 har sexualbrottsmål i Sverige förändrats i grunden. Allt fler unga män döms till långa fängelsestraff – ofta i mål där teknisk bevisning saknas och ord står mot ord. Kritiker menar att rättsstaten har förskjutits från principen om att hellre fria än fälla, till en praxis där den tilltalade förväntas bevisa sin oskuld. En av dessa kritiska röster är författaren och debattören Thérèse Juel, som länge granskat rättssäkerheten i svenska domstolar. Hon varnar nu för ett systemskifte där känslor, politiska stämningar och moraliska föreställningar tillåts trumfa juridiska principer – och där unga män döms oskyldigt, medan samhället blundar.

Thérèse Juel är en svensk journalist, författare och debattör som i flera decennier har ägnat sig åt att granska rättssäkerheten i Sverige, särskilt i sexualbrottsmål. Hon inledde sin karriär på Radio Jämtland och har därefter under lång tid arbetat som frilansare för Sveriges Radio, Utbildningsradion och ett flertal rikstäckande tidningar.

År 2008 deltog hon som medförfattare i Kvinnornas Sverige – en underbar resa. Två år senare utkom hennes första bok på temat rättssäkerhet, Fällda för sexövergrepp – om rättsfall i Sverige, där hon visade hur män kunnat dömas utan teknisk bevisning och hur domstolar ofta bygger sina avgöranden på trovärdighetsbedömningar i ord-mot-ord-situationer.

Missa inte vårt PLUS-innehåll!

Svea hovrätt stoppar utvisning – afghan anses ha ”obefintlig” anknytning till Afghanistan

2019 följde hon upp med Dömda: om rättssäkerheten i Sverige, där hon bland annat tar upp kulturprofilen Jean-Claude Arnaults fall, #MeToo-klimatets påverkan på rättsväsendet och de strukturella problem som gör att oskyldiga riskerar att dömas.

Senast har hon 2024 gett ut Miljardären i skottlinjen: Rättvisans jakt på Karl Hedin, en bok som inte bara granskar själva rättsfallet utan även mediedramaturgin och frågan om rättvisan sattes ur spel när juridik, politik och stora ekonomiska intressen möttes.

LÄS ÄVEN: Karl Hedin får inte tillbaka sina vapen – trots friande dom

Samtyckeslagen låg ju ute på remiss – och de som förordade den var ju åklagarsidan, för den skulle hjälpa dem till fler fällande domar. Det står i deras remissyttrande, medan både Advokatsamfundet och Lagrådet var emot, med hänvisning till rättsosäkerhet.

Thérèse Juel, journalist, författare och debattör

Utöver sitt författarskap har Juel etablerat sig som en flitigt anlitad föreläsare om rättssäkerhet, bland annat vid Juridiska fakulteten i Uppsala. Genom sina böcker och sina inlägg i samhällsdebatten har hon blivit en av de mest profilerade rösterna i Sverige när det gäller att kritiskt granska domstolarnas arbete och den politiska utvecklingen på sexualbrottsområdet.

Böcker av journalisten, författaren och debattören Thérèse Juel

– När jag började studera rättsfall såg jag ett återkommande mönster, berättar hon för Samnytt. I sexualbrottsmål där det inte fanns teknisk bevisning byggde domarna ofta på vem av parterna som framstod som mest trovärdig. Det blev domar grundade på känsla – inte på bevis.

Juel menar att utvecklingen förvärrats de senaste åren. Hon lyfter särskilt fram samtyckeslagen från 2018 som en vändpunkt, men pekar också på domstolarnas tillämpning av så kallade trovärdighetskriterier.

Sedan samtyckeslagens införande 2018 har det skett en markant ökning av fällande domar i sexualbrottsmål. Anser du att denna ökning speglar en verklig ökning av övergrepp – eller en förändrad rättstillämpning som riskerar att drabba oskyldiga?

– Den skildrar enbart den förändrade rättstillämpningen, det är inte fler våldtäkter. Samtyckeslagen låg ju ute på remiss – och de som förordade den var ju åklagarsidan, för den skulle hjälpa dem till fler fällande domar. Det står i deras remissyttrande, medan både Advokatsamfundet och Lagrådet var emot, med hänvisning till rättsosäkerhet.

LÄS ÄVEN: Otrogen kvinna falskanmälde ragg för våldtäkt – döms till fängelse

Hon berättar att hon haft kontakt med killar som när de efter dom kommer till anstalten, träffar andra killar som haft samma målsägande, alltså samma tjej som anklagat dem för våldtäkt. Inte sällan nära i tid.

– Vi vanliga människor, vi skulle ju inte stå i en rättssal och ljuga. Men de här tjejerna som ofta anmäler falskt, de har ju någon form av syndrom eller bokstavskombination, sen är de ju inte empatiskt utvecklade eftersom de är för unga. Hon fortsätter:

– Om jag skulle slå någon på käften och han åker i backen och får en skallskada, så kanske jag får ett halvår i fängelse och får betala 50 000 i skadestånd till den personen. Men om en ung kille bara har snuddat vid en kvinnas nedre region, så är det 200 000 i skadestånd och tre år i fängelse. Hon tillägger:

– Och det hänger med i ditt belastningsregister i tio år, att du är en våldtäktsman. Ditt liv är raserat.

Hon tar också upp att det ofta tas upp i rätten att tjejen har haft problem i skolan. Att det läggs upp i målet, att hon inte klarar av sitt skolarbete.

– Men det gick ju kanske dåligt för den här tjejen i skolan flera år innan den här händelsen. Hon hade inte skött skolan på flera år. Men det läggs in i just det här brottsdatumet.

Samtyckeslagen och den omvända bevisbördan

2018 infördes alltså samtyckeslagen, som skulle stärka skyddet för utsatta i sexualbrottsmål. Den bygger på att frivillighet ska råda mellan parterna – och att sex utan uttryckligt samtycke kan utgöra våldtäkt.

LÄS ÄVEN: Samtyckeslagen: Åtal och fällande domar för våldtäkt har ökat markant

Men kritiker, däribland Thérèse Juel menar att lagen i praktiken har lett till en omvänd bevisbörda.

– I svenska brottmål ska åklagaren bevisa att ett brott har begåtts. Men i dessa mål hamnar det istället på den tilltalade att bevisa att samtycke fanns, säger Juel. Det är helt tvärtemot rättsstatens principer.

Forskning visar att det går inte att med säkerhet avgöra om en människa ljuger utifrån hur detaljerad eller konsekvent hennes berättelse är. Ändå bygger domstolar sina domar på just dessa kriterier.

Thérèse Juel, journalist, författare och debattör

Hon pekar på en granskning från Brå som visar att i fall där endast muntlig bevisning förekommit, har 39 procent lett till fällande dom.

LÄS ÄVEN: Advokatsamfundet riktar hård kritik mot samtyckeslagen

– Det betyder i praktiken att en ung man kan dömas till tre års fängelse enbart för att den andra parten berättar en mer detaljerad historia.

Högsta domstolen har tidigare angett att trovärdigheten i en utsaga kan bedömas utifrån om berättelsen är lång, detaljerad och inte innehåller motsägelser. Men enligt Juel och flera forskare finns det ingen vetenskaplig grund för att sådana kriterier kan avgöra sanningshalten i en berättelse.

– Forskning visar att det går inte att med säkerhet avgöra om en människa ljuger utifrån hur detaljerad eller konsekvent hennes berättelse är, säger Juel. Ändå bygger domstolar sina domar på just dessa kriterier.

Det finns ju dem som tycker att samtyckeslagen har ett viktigt normbildande värde. Kan en sådan normbildning enligt din mening rättfärdiga att vissa enskilda individer felaktigt döms?

– Vi har ju praxis att hellre fria än fälla, att hellre tio skyldiga går fria än att en oskyldig döms. Det är ett riktmärke vi har sedan långt tillbaka. För varje oskyldigt dömd är det en katastrof. En katastrof för den personen, för dennes framtid och för hans eller hennes familj.

Men i dessa fall har man alltså gått ifrån detta och kan döma någon till långa fängelsestraff enbart på målsägandens ord?

– Ja, och då kan hon – för det är nästan alltid en kvinna – dessutom ha ändrat sig, men man tänker då att det har varit en så chockartad upplevelse för henne. Ta bara under Metoo, om någon bara hade vidrört en kvinna så kunde de stå där och vara helt chockade. Hon ställer frågan:

– Är det så farligt att någon tar dig på ryggen, att någon råkar sätta en hand på din skinka? Ja, då ska det bli både dramatiskt och traumatiskt. Hela metoo var ju fruktansvärt när det kom. Hon fortsätter:

LÄS ÄVEN: Kraftig ökning av fällningar i Pressens Opinionsnämnd i spåren av #metoo-dreven

– I min bok Dömda skriver jag om kulturprofilen Jean-Claude Arnault. Han är ju fullständigt oskyldig. Efter åtta år träder en kvinna fram – hon hade själv raggat upp honom och sökt en man med lite nattfjärils-aura. När de sedan inledde ett sexuellt umgänge i en lägenhet skedde allt i samtycke, och hon utförde oralsex. Thérèse Juel berättar vidare:

– Men i protokollen kan man läsa att hon upplevde att hans könsorgan kom för långt ner i hennes hals och att hon kände obehag i 30 till 60 sekunder. Dessa 30–60 sekunder räckte för att han skulle dömas till två års fängelse. Och då ska man också komma ihåg att det är fastslaget att han låg på rygg – medan hon var ovanpå. Hon tillägger:

– Sedan kom det moraliska in i mediarapporteringen med tyngdpunkt på att han ju var gift [med Katarina Frostensson, red. anm.]. Hur kunde han, liksom? Det moraliska Sverige kunde inte ta in att makarna hade haft en överenskommelse kring det sexuella i alla år.

Författaren och debattören menar att när drevet går så går det och det är inte alla som klarar av det, med hänvisning till teaterchefen Benny Fredrikssons självmord i samband med Metoo.

LÄS ÄVEN: Benny Fredriksson tog sitt liv efter Aftonbladets #metoo-drev

Ekonomiska drivkrafter och rättens blinda fläckar

Utöver lagstiftningen pekar Thérèse Juel på ekonomiska incitament som ytterligare försvårar rättssäkerheten. Hon tar upp exempel där målsäganden tilldelats skadestånd på hundratusentals kronor vid en fällande dom.

– Det blir en ekonomisk drivkraft som rättsväsendet sällan vågar tala öppet om, säger hon.

Finns det alltså ibland en ekonomisk motivation för de här tjejerna?

– Absolut, det är stora belopp, flera hundratusen kronor. Och det betalas först ut genom hemförsäkringen utan att ens domstolen vet om det. Därefter tillkommer skadeståndet. Det blir stora belopp.

LÄS ÄVEN: Här är kvinnorna som ljuger om våldtäkter – ”De vill ha pengar”

Ett särskilt problem, menar hon, är att polis och åklagare sällan utreder möjliga motiv till en falsk anmälan. I domarna kan det stå att det inte framkommit något motiv för målsäganden att ljuga. Men enligt Juel handlar det snarare om att rättsväsendet inte ens har försökt att utreda motiven.

– Det kan röra sig om ånger, svartsjuka, hämnd eller vårdnadstvister. Att dessa faktorer ofta finns i bakgrunden är välkänt, men de negligeras i utredningarna.

Hon beskriver det som att de dömande juristerna alltmer förvandlas till beteendevetare och psykologer.

– Domstolen ska egentligen bedöma bevis – men i praktiken sitter de och försöker tolka kroppsspråk och gissar om vem som talar sanning. Det är en farlig utveckling.

Vilken roll spelar ungdomars omognad, bristande kommunikation och alkoholpåverkan i dessa domar – och tycker du att domstolarna väger in sådana omständigheter tillräckligt?

– Nej, det gör de ju inte. Det läggs ju allt på den unga killen, han måste ha alla tentakler ute. Om hon vill, vill hon inte, och när går jag över gränsen, bla, bla bla. Och man tar inte hänsyn till hans tillstånd eller hur erotiskt laddat mötet varit. Hon fortsätter:

– Nej, allt ansvar ligger på killen och sedan när hon kanske vill backa måste han vara lyhörd för det. Det läggs väldigt mycket på killens axlar och jag känner: “Hallå, tjejerna har ju också ett ansvar.”

“Min son dömdes utan bevis” – en mammas kamp för rättvisa

Nina Hamilton är en av initiativtagarna till nätverket Mannaminne, som samlar föräldrar till män och pojkar som dömts för sexualbrott de anser sig vara oskyldiga till. Hon har själv en son som dömts till fängelse, och har sedan dess blivit en engagerad röst i debatten om rättssäkerhet, samtyckeslagens konsekvenser och behovet av en oberoende resningskommission.

Hamiltons son dömdes till tre års fängelse för ett sexualbrott – trots att teknisk bevisning saknades och det inte fanns några vittnen. Enligt Hamilton byggde domen helt på målsägandens upprepade berättelse, som hon menar lät inövad.

LÄS ÄVEN: Otrogen kvinna falskanmälde ragg för våldtäkt – döms till fängelse

Sonen upplevde rättsprocessen som ett lotteri – en 50/50-fråga om fällande dom, oavsett bevis. Det menade även sonens advokat. Hon beskriver hur domstolen bedömde kvinnans trovärdighet snarare än att pröva sakliga bevis, och menar att domarna i praktiken agerar som psykologer snarare än jurister.

Bild: Grok. Nina Hamilton, Faksimil Facebook

Hamilton riktar, precis som Thérèse Juel, stark kritik mot samtyckeslagen, som hon menar har lett till att unga män i praktiken måste bevisa sin oskuld. Hon hänvisar till statistik från svenska klass 2-anstalter där över 450 sexualbrottsdomar registrerats på ett år – siffror hon menar är orimliga i relation till faktiska förövare. Till Samnytt säger hon:

– De flesta är ju mellan 18 och 24 när de döms. Vi har alla varit i den fasen när vi har trevat oss fram, både som tjej och kille. Hur läser man av signaler? Så fort någon flyttar handen eller knäpper upp en knapp, så ska man säga ja, ja, ja, hela vägen… Hon fortsätter:

– Jag funderar mycket på det här om man vänder på det. Om det nu är den unga mannen som är den utsatta. Det pratar man inte om. Han ska ju också då säga ja hela vägen.

Många unga män döms, enligt henne, på vaga grunder, och hon efterlyser en oberoende resningskommission liknande den i Norge, där flera personer gemensamt granskar misstänkta rättsskandaler. I dag kan en enskild jurist avfärda en resningsansökan utan att hela ärendet omprövas.

Jag upplever att många politiker lyssnar, men att få vågar ta frågan offentligt av rädsla för att stämplas som kvinnohatare.

Nina Hamilton, Mannaminne

På ett personligt plan – kan du beskriva ögonblicket då ni fick veta att sonen fällts? Hur förändrades livet där och då, inte bara för honom utan för dig som mamma?

– Jag stod utanför mitt jobb och det var min äldsta son som ringde. Jag frågade vad det blev och han svarade ”Mamma, vill du verkligen veta?”. Efter att ha varit tyst i några sekunder svarade jag ja. Då säger han tre år – och då brast det. Hon fortsätter:

– Jag trodde aldrig att han kunde bli dömd, ännu mindre i hovrätten, med tanke på att lakanet som hon säger att han har legat på i 5-6 timmar, inte har något DNA från honom. Jag trodde faktiskt på vårt rättssystem, men det gör jag inte längre.

Sedan domen har Hamilton blivit en av de mest aktiva rösterna i nätverket Mannaminne. Hon har varit i riksdagen fyra gånger och haft möten med sex olika partier, däribland Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet.

Hon upplever att många politiker lyssnar, men att få vågar ta frågan offentligt av rädsla för att stämplas som kvinnohatare. Själv fortsätter hon att skriva, mejla, kontakta medier – och försöker få fler föräldrar att våga berätta sina historier.

– Min son sa: se bara till att ingen annan hamnar här som jag. Hon avslutar:

– Vi tycker att det är viktigt att det här kommer ut.

När oskyldiga döms – och hoppet om förändring

Thérèse Juel återkommer ofta till de unga män som hon menar är de största förlorarna i dagens system.

– Vi ser 18–19-åringar som kanske har sex för första gången, men som inte förstått att de måste försäkra sig om samtycke under hela akten. De riskerar att dömas till tre års fängelse.

LÄS ÄVEN: Anklagade man för våldtäkt – skadade sig för att skapa falska bevis

Hon menar att det skapar en rättsosäkerhet som kan jämföras med ett lotteri. I vissa fall friar tingsrätten men fäller hovrätten – eller tvärtom – på exakt samma bevisning.

– Det visar hur subjektivt det har blivit, säger Juel.

Frågan är nu om någon politisk kraft vågar ta i problematiken. Både Lagrådet och Advokatsamfundet var kritiska redan innan lagen infördes, men utvecklingen har fortsatt.

Allt vilar på honom. Det är han som måste bevisa att samtycke har rått. Hon kan ju skylla på att det var så otäckt så att hon blev stelfrusen. Och det här har smugit sig in i domstolarna nu, att kvinnorna säger att de var alldeles förstenade.

Thérèse Juel, journalist, författare och debattör

– Vi måste våga tala klarspråk, säger Juel. Vi har fått en lagstiftning och en rättspraxis som sätter unga män i fängelse på alltför svaga grunder. Det är en rättsskandal.

Vad behöver göras, menar du?

– Vi måste vara mera noggranna på de här fällande domarna, det är inte pojken som ska bevisa sin oskuld. Man måste göra en brottsplatsundersökning, det sker inte idag. Man måste tanka hennes telefon, det sker inte idag. Hon går vidare:

– Man måste kolla hennes sociala nätverk, vad hon har haft för snack innan och vad hon har haft för snack efter. För det förekommer ju, ”jag fick 150 000 för det och det”, smileys-ikoner och uppmuntran.

LÄS ÄVEN: Fler kvinnliga polischefer tar plats – professor berättar hur rättsväsendet förändras

Om en ung man ger sig in i en sexuell relation så behöver en kvinna inte säga nej eller ens visa att hon inte vill ha sex, utan det är upp till honom att kunna bevisa att det fanns samtycke?

– Under aktens gång så måste han ha koll, för hon kan ju ändra sig. Om hon plötsligt ångrar sig så måste han vara lyhörd för det.

Men om hon inte säger något till honom om att hon ändrat uppfattning om sitt samtycke?

– Allt vilar på honom. Det är han som måste bevisa att samtycke har rått. Hon kan ju skylla på att det var så otäckt så att hon blev stelfrusen. Och det här har smugit sig in i domstolarna nu, att kvinnorna säger att de var alldeles förstenade. Hon fortsätter:

– Vi människor är inte sådana. Du ligger inte helt apatisk i en sexualakt om du såklart inte har något vapen mot din tinning eller hals. Men den här vanföreställningen har smugit sig in i rättsväsendet, på samma sätt som vanföreställningen om förträngda minnen på 90-talet.

Hur ska unga killar idag kunna söka efter sexuella kontakter och hur påverkas de hälsomässigt av den här utvecklingen?

– Ska man ha säkert sex idag så ska man ha med sig två säkerhetsvakter in i sovrummet. Om man är kille. Fast nu såg jag nyligen att en kvinna även hade dömts, men det var ju i en hbtq-relation såklart.

Hur tror du att den här utvecklingen påverkar unga mäns psykiska hälsa?

Juel svarar direkt:

– Det är en katastrof.