En ung man döms till fyra och ett halvt års fängelse för två våldtäkter – utan teknisk bevisning, utan vittnen, och utan erkännande. Domen grundas enbart på målsägandens berättelse, i en rättsprocess där rätten bedömt trovärdighet snarare än fakta. Nu träder hans mamma, Jeanette Westerlund Lindsjö fram och berättar om sonens sammanbrott, om en process där bevis saknats – men där straffet ändå blev brutalt. Hennes vittnesmål stärker den bild som författaren och debattören Thérèse Juel tidigare tecknat i Samnytt: att unga män i Sverige idag kan dömas till långa fängelsestraff – på enbart ord.
– Min son blev dömd utan några som helst bevis. Allt byggde på hennes ord, säger Jeanette Westerlund Lindsjö.
Hon är en av flera kvinnor som nu träder fram i kölvattnet av Samnytts tidigare granskning där författaren och debattören Thérèse Juel berättade om en rad fall där unga män dömts för våldtäkt – ofta med frånvarande bevisning, rättsosäkra processer och misstänkt starka incitament för falska anklagelser.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Rättsskandal i tysthet: Unga män våldtäktsdöms utan bevis
Jeanettes son dömdes till fyra år och sex månaders fängelse. Kvinnan som anklagade honom hade tidigare varit i deras hem, sovit över, återvänt, och hade – enligt Jeanette – ett fortsatt intresse för sonen. Det fanns inga vittnen. Inga skador. Inga läkarintyg. Inga sms där något uttrycks som övergrepp.
Det är med andra ord en tolkning av en berättelse – och ingenting annat – som skickar en tidigare ostraffad ung man till fängelse i fyra och ett halvt år – och tvingar honom att betala 750 000 kr till berättaren.
Däremot flera efterföljande kontakter, och till och med ett sms från kvinnan: ”Det känns som att du inte är intresserad längre.”
– Hur många tjejer skriver så till någon som våldtagit dem två gånger?, frågar Jeanette retoriskt.
I Samnytts tidigare intervju med Thérèse Juel, tog hon upp hur domstolen idag dömer utan bevis och går på det man kallar trovärdigheten i målsägandens berättelse. Så här såg domstolens motivering ut:
”I mål om sexualbrott grundar sig gärningspåståendet ofta i allt väsentligt på målsägarens uppgifter. I många fall saknas teknisk bevisning eller vittnen som har gjort egna iakttagelser av själva händelsen. En huvuduppgift för tingsrätten vid bevisvärderingen blir därför att bedöma målsägarens berättelse. Högsta domstolen har i flera avgöranden slagit fast att en trovärdig berättelse från målsägande, i förening med vad som i övrigt kommit fram i målet, kan vara tillräckligt för en fällande dom.
Vid bedömningen av en berättelse ska domstolen främst lägga vikt vid om berättelsen är klar, lång, levande, detaljrik, påvisat sanningsenlig i viktiga enskildheter samt fri från felaktigheter, motsägelser, överdrifter, svårförklarliga moment, dåligt sammanhang eller tvekan i avgörande delar. Vittnesuppgifter om målsägandens beteende och reaktioner efter händelsen kan utgöra ett indirekt stöd för målsägandens berättelse, även om vittnena inte har gjort några egna iakttagelser av själva händelsen.”
Och i fallet med Jeanette Westerlund Lindsjös son kan man i Norrtälje tingsrätts dom läsa:
”NN1 [sekretessbelagd målsägande, red. anm.] har efter omständigheterna lämnat en lång och relativt detaljerad berättelse över de i målet aktuella händelseförloppen. Hon har lämnat sin redogörelse på ett lugnt och återhållsamt sätt. Hennes berättelse bär inga synbara tecken på överdrifter och den innehåller inte heller några direkta motsägelser eller påvisade felaktigheter. Hon har beträffande de sexuella handlingarna och vad som förevarit kring dessa lämnat särpräglade detaljer som talar för att hon har varit med om det som hon har berättat om. Hennes berättelse framstår därför som självupplevd.”
Det är med andra ord denna tolkning av en berättelse – och ingenting annat – som skickar en tidigare ostraffad ung man till fängelse i fyra och ett halvt år – och tvingar honom att betala 750 000 kr till berättaren.
LÄS ÄVEN: Otrogen kvinna falskanmälde ragg för våldtäkt – döms till fängelse
Mamma Jeanette lyfter också fram att sonen får en stämpel på sig, för resten av sitt liv.
Ett system som går att utnyttja
Kvinnan har tidigare varit inblandad i två andra våldtäktsmål. Mamman hänvisar till att sonens tidigare advokat Erik Eckersund har berättat detta. Det framgår även av tingsrättens dom att kvinnan vid tidspunkten för de påstådda våldtäkterna var ”uppe i en pågående rättsprocess” där hon säger sig ha blivit utsatt för andra sexuella övergrepp.
På sociala medier figurerar målsägande även som aktivist i samband med organisationen Fatta!, som säger sig finnas ”för att förändra samhällets diskurs kring sexuellt våld och samtycke i praktik och lagstiftning”.
I båda fallen dömdes män – och enligt Jeanette Westerlund Lindsjö tillerkändes kvinnan ca 400 000 kronor i skadestånd per fall. Nu ytterligare 750 000 kronor i fallet med Jeanettes son. Samnytt undersöker detta vidare.
LÄS ÄVEN: Samtyckeslagen: Åtal och fällande domar för våldtäkt har ökat markant
– Jag tycker det luktar systematik. Det finns pengar att hämta här. Det är inget man får tala om, men vi måste tala om det, säger Jeanette.
Jag såg inga tendenser till att hon skulle ha mått sämre dagen efter att min son då skulle ha våldtagit henne. Hon sitter i vårt kök och pratar. Hon kommer dessutom tillbaka en gång till, hem till min son.
Jeanette Westerlund Lindsjö
Kvinnan, som arbetar på en snabbmatsrestaurang, har vid tidpunkten för skadeståndsutbetalningarna införskaffat sig en stor och dyr motorcykel. På sociala medier figurerar hon även som aktivist i samband med organisationen Fatta!, som säger sig finnas ”för att förändra samhällets diskurs kring sexuellt våld och samtycke i praktik och lagstiftning”.
Jeanette berättar vidare:
– Jag såg inga tendenser till att hon skulle ha mått sämre dagen efter att min son då skulle ha våldtagit henne. Hon sitter i vårt kök och pratar. Hon kommer dessutom tillbaka en gång till, hem till min son.
Är det då den andra våldtäkten skulle ha ägt rum?
– Ja, det stämmer.
Och detta skulle då alltså ha hänt i ditt hus, när du var där?
– Ja, precis.
Hallucinationer, minnesluckor – men ändå trovärdig
Rätten valde att fälla trots att kvinnan själv i förhör sagt att hon blandat ihop datum, att hon hallucinerat, och att hon tagit lustgas. Hon hade också ett vittne – som uteblev. Samma vittne hade, enligt mamma Jeanette, även figurerat i ett av de tidigare målen där kvinnan varit målsägande.
LÄS ÄVEN: Här är kvinnorna som ljuger om våldtäkter – ”De vill ha pengar”
– De lyssnade inte ens på att hon själv sagt att hon kan ha sett min son i hallucinationer. Det är som att bara hennes ord väger något, inget annat betyder något längre, säger Jeanette.
Hon nämner även tips om Facebookgrupper där kvinnor diskuterar hur man ska tala i rätten för att framstå som trovärdig.
– Jag vet inte exakt vad det är för grupper, men jag har sett att det finns sådana diskussioner. Det här är något fler måste våga granska.
När Samnytt pratar med Thérèse Juel om detta, instämmer hon. Juel menar vidare att även Kvinnojourerna ofta tjänar detta syfte för unga tjejer som vill få killar dömda – och därmed få ut stora skadestånd.
Jeanette avslutar:
– Jag vet inte om vi kan vinna nu i hovrätten, med ny advokat. Men jag vet att jag inte tänker vara tyst.
Idag bor sonen i en småstad i Sverige, där han pluggar och inväntar förhandlingarna i hovrätten. Relationen med tidigare flickvännen tog slut när allt detta drog igång.
LÄS ÄVEN: Rättsskandal i tysthet: Unga män våldtäktsdöms utan bevis
📣 Gillar du Samnytt?
Om du uppskattar Samnytts journalistik och vill att vi ska kunna fortsätta granska etablissemanget – bli gärna prenumerant!
- Prenumeration: Se våra olika paket – klicka här.
- Swish: Donera valfri summa till 123 083 3350
- Vill du donera på andra sätt? Läs mer här.
