EU-kommissionens förslag om att konfiskera intäkter från nationella elnät möter hårt motstånd. Svenska elkunder kan tvingas finansiera kostsamma satsningar i andra länder – och nu försöker Sverige och ytterligare länder stoppa planerna.
EU-kommissionen vill genomföra en omfattande utbyggnad av Europas elnät för att ”klara klimatomställningen” och målet om nettonollutsläpp till 2050. Tanken är att göra det lättare att transportera el från exempelvis vindkraft i Nordsjön eller solkraft i Sydeuropa till andra delar av kontinenten.
Men frågan om finansiering har blivit en konfliktfråga. Ett centralt inslag i förslaget är att en del av intäkterna från nationella elnät – så kallade flaskhalsintäkter – ska konfiskeras överstatligt och samlas i en gemensam EU-pott. Pengarna ska sedan genom beslut i Bryssel användas till att finansiera nya gränsöverskridande elförbindelser och stärka nät i länder som underlåtit att underhålla och bygga ut sina nationella elnät.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Det innebär i praktiken att elkunderna – hushåll och företag – i länder med förhållandevis välutbyggda elsystem, som Sverige och Frankrike, förväntas betala för utbyggnad och underhåll i länder som låtit infrastrukturen förfalla.
Svenskt motstånd: “Det är våra pengar”
Från svensk sida möts förslaget av tydlig kritik. Energistatssekreterare Maja Lundbäck säger:
– Förslaget handlar i praktiken om att ta 20 procent av våra pengar för att lösa problem någon annanstans, när vi själva har utmaningar. Det kan vi inte acceptera, eftersom det är svenska folkets pengar och pengar som genereras i vårt land.
LÄS ÄVEN: Rapport: Fördubblade elpriser i norra Sverige
Sverige är EU:s största elexportör. Intäkterna från exporten används i dag till att stärka det egna elnätet, bland annat för att hantera prisskillnader mellan norra och södra Sverige.
Enligt Svenska kraftnäts siffror uppgick dessa flaskhalsintäkter till drygt 25 miljarder kronor under 2025, med en total buffert på uppemot 75–80 miljarder kronor. En stor del av pengarna är redan öronmärkta för investeringar i det svenska nätet.
Oro finns nu för att EU ska tvinga Sverige att styra om dessa medel och därmed sabotera långsiktiga nationella investeringar.
Frankrike: ”Katastrofalt elnätspaket”
Även Frankrike motsätter sig förslaget, men med delvis annan tonvikt. Franska företrädare är kritiska till att EU-kommissionen enligt förslaget skulle få stort inflytande över hur pengarna används.
Det uppfattas som att medlemsländerna tvingas lämna ifrån sig kontroll över egna resurser. En tidigare fransk tjänsteman beskriver processen som ett misslyckande.
– Både till form och innehåll var presentationen av elnätspaketet katastrofal.
Fler länder tveksamma
Motståndet är inte begränsat till Sverige och Frankrike. Även andra länder uttrycker oro.
Österrike, som tjänar pengar på att transportera el genom sitt nät, varnar för att förslaget kan slå mot möjligheten att använda dessa intäkter för att lösa egna kapacitetsproblem.
LÄS ÄVEN: Kraftig kritik när elnätsavgifterna rusar
Samtidigt försöker EU-kommissionen och Cypern, som leder förhandlingarna, justera förslaget för att blidka kritikerna. Hittills dock utan framgång.
Konflikt om makt och pengar i EU
Frågan har blivit ytterligare ett exempel på en större konflikt inom EU: hur mycket makt och resurser medlemsländerna ska överlåta till Bryssel.
För Sveriges del handlar det inte bara om pengar, utan också om kontroll över energisystemet och möjligheten att prioritera inhemska behov.
Utbyggnaden av elnätet ses som viktig för klimatomställningen, men är det långt ifrån klart att EU-länderna kan enas om att det ska finansieras i överstatlig regi. Sverige, Frankrike och ytterligare länder driver nu på för att stoppa eller kraftigt omarbeta förslaget.
SD: Inga pengar till byråkrater i Bryssel
Näringsutskottets ordförande, Tobias Andersson (SD), har kommenterat uppgifterna och säger att utskottet arbetar för att sätta stopp för planerna.
– Vi tänker inte ge bort 20-30 miljarder till byråkrater i Bryssel, säger Andersson.
