Efter flera år av höjningar växer ilskan mot nätbolagen. När Vattenfall aviserar ännu ett påslag hamnar både politiker och bransch i försvarsställning.
Missnöjet pyr runt om i landet efter nya besked om dyrare elnätsräkningar. Enligt Fokus har den statliga energijätten Vattenfall meddelat att avgifterna höjs med 14 procent vid årsskiftet. Det sker ovanpå en ökning med 15 procent i år och 12 procent året dessförinnan. På tre år summerar det till 47 procent – långt över den allmänna prisutvecklingen. Själva elhandelskostnaden har därmed blivit en allt mindre del av totalen.
Reaktionerna blev så starka att energi- och näringsminister Ebba Busch samlade Vattenfall och andra nätägare för att få förklaringar. Vattenfall ordnade dessutom ett som de kaller det ”kunskapshöjande seminarium” riktat till medier och andra intresserade.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Även Ellevio och E.ON drogs först in i kritiken. Men deras planerade genomsnittliga höjningar visade sig vara mer begränsade – omkring fem procent för Ellevio och mellan noll och drygt fem procent för Eon.
Reglerat monopol – men stora skillnader
Eldistribution är ingen fri marknad. Det handlar om reglerad monopolverksamhet där Energimarknadsinspektionen sätter ramarna för hur stora intäkter bolagen får ta ut. Avgifterna, både fasta och rörliga, ska täcka drift och underhåll samt ge vad som beskrivs som en rimlig avkastning på investerat kapital.
Ändå skiljer sig priserna kraftigt åt. Att bygga och sköta nät i glesbygd är generellt dyrare än i tätorter, vilket slår igenom i kundernas plånböcker. Men det förklarar inte alla prisskillnader, i synnerhet inte de på närliggande områden med likartade förutsättningar.
LÄS ÄVEN: Rapport: Fördubblade elpriser i norra Sverige
I jämtländska Frostviken är notan högst i landet. Där hamnar årskostnaden för ett normalhushåll 2025 på drygt 14 400 kronor. Nätet ägs av Blåsjöns Nät AB, som i sin tur kontrolleras av brittiska riskkapitalisterna Downing Renewable Infrastructure Trust. Jämförelsen är brutal: den som bor inom LKAB Nät AB i Kiruna betalar 4 306 kronor – runt 235 procent mindre.
Flera kommunala nät, bland annat i Borlänge, Mölndal och Halmstad, ligger också lågt, ofta runt eller strax över 5 000 kronor per år.
Jättarna dyrare trots stordrift
De stora privata och statliga aktörerna placerar sig högre. För Eon Norr närmar sig avgiften 10 800 kronor, medan Eons områden i syd och mellersta Sverige ligger strax under 10 000. I Stockholm är nivån drygt 7 600 kronor.
Vattenfall Distribution tar i dag 8 772 kronor, men når med den nya höjningen upp till 10 000 kronor.
Detta kan, konstaterar Fokus, uppfattas som motsägelsefullt. Bolagen brukar själva framhålla skalfördelar när det gäller investeringar, drift och administration. Vattenfall har dessutom tillgång till produktion och elhandel i närstående bolag, vilket borde ge god kännedom om kunderna. Trots det märks inte mycket av dessa fördelar på fakturorna.
En central förklaring anses i stället vara ägarnas avkastningskrav. Kommunala bolag och ekonomiska föreningar tenderar att nöja sig med lägre utdelningar. Som exempel nämns att Eon Sverige förra året skickade 17,5 miljarder kronor till sitt tyska moderbolag och 3,4 miljarder i år.
Mycket lönsamma nät
Dotterbolaget Eon Energidistribution pekas ut som särskilt vinststarkt. Marginalen låg runt 54 procent 2024 och närmar sig 60 procent i år. Investeringarna har varit stora – cirka 5,6 miljarder kronor per år – men kassaflödet från verksamheten har varit ännu större och därmed räckt till finansieringen. Samtidigt har betydande summor förts vidare upp i koncernen. Gynnsamma avskrivningsregler har dessutom gjort att skatten historiskt blivit låg i relation till vinsterna.
LÄS ÄVEN: Historisk stiltje drabbar vindkraften med miljardförluster och skyhöga elpriser
Vattenfalls motsvarighet, Vattenfall Eldistribution, är också lönsam men inte lika extrem. Marginalen ligger kring 35 procent och har sjunkit de senaste åren. Kostnaderna, särskilt för personal, är högre än hos Eon. För 2024 skickades inga pengar uppåt, men året före lämnades ett koncernbidrag på drygt två miljarder kronor. Investeringstakten – nära 15 miljarder på två år – har krävt nyupplåning.
Föreningsmodell som alternativ
Som kontrast lyfter Fokus fram hur det kan se ut när kunderna själva äger nätet. Inne i Uppsala kommer Vattenfalls normalavgift efter årsskiftet att ligga på 10 000 kronor. Men strax norr om staden, i Björklinge, betalar andelsägarna i Upplands Energi Ekonomisk Förening knappt hälften – omkring 4 800 kronor.
Fokus framkastar idén att politikerna kanske borde överväga att låta i huvudsak statsägda Vattenfall organiseras som en ekonomisk förening, med skattebetalarna som medlemmar. Det skulle som det förefaller kunna halvera kundernas elnätskostnader.
