Spänningarna kring Hormuzsundet har åter hamnat i centrum efter flera nya incidenter mellan USA och Iran de senaste dagarna. Samtidigt som diplomatiska förhandlingar pågår om ett möjligt fredsavtal fortsätter militär aktivitet, beslagtagna fartyg och hot om nya attacker att skapa oro på världens energimarknader.

Krisen i Hormuzsundet har pågått sedan kriget mellan USA, Israel och Iran bröt ut i slutet av februari. Iran stängde därefter det strategiskt viktiga sundet för stora delar av den internationella sjöfarten, vilket snabbt fick oljepriser och globala marknader att skaka. Hormuzsundet är en av världens viktigaste handelsvägar för olja och gas, och omkring en femtedel av världens energitransporter passerar där under normala förhållanden.

Under den senaste veckan har nya uppgifter framkommit om intensiva förhandlingar mellan Washington och Teheran. Enligt Reuters och japanska Nikkei diskuteras nu en plan där Iran ska öppna sundet helt omkring 30 dagar efter ett eventuellt fredsavtal med USA. I gengäld väntas vapenvilan förlängas medan samtal om Irans kärnprogram fortsätter. Iran ska enligt uppgifterna även börja röja minor i området för att åter göra trafiken säker.

LÄS ÄVEN: Hormuzsundet: Ingen lösning i sikte – nya hot från Trump

Trots förhandlingarna har situationen varit fortsatt instabil. USA har de senaste dagarna fortsatt sin marina blockad mot iranska fartyg och även beslagtagit ytterligare en irankopplad oljetanker i Indiska oceanen. Amerikanska myndigheter misstänker att fartyget brutit mot sanktioner genom att transportera iransk råolja. Beslaget beskrivs som en del av USA:s strategi att pressa Iran ekonomiskt och begränsa landets oljeexport.

Samtidigt kvarstår den militära närvaron runt sundet på en mycket hög nivå. USA:s så kallade ”Project Freedom”, där amerikanska örlogsfartyg eskorterar handelsfartyg genom området, pausades nyligen tillfälligt för att inte störa de pågående fredssamtalen. Iran har dock fortsatt hävda att landets revolutionsgarde har kontroll över sundet och har varnat för attacker mot fartyg från länder som anses fientliga.

Stigande oljepriser

De senaste veckorna har flera incidenter rapporterats trots den formella vapenvilan. Enligt uppgift har både amerikanska och iranska styrkor genomfört attacker mot varandra kring Hormuzsundet samtidigt som Iran anklagat USA för att bryta mot överenskommelserna. Amerikanska företrädare hävdar å sin sida att attackerna varit defensiva svar på iranska provokationer.

Konflikten påverkar även världsekonomin kraftigt. Fortsatta störningar i sjöfarten har bidragit till stigande oljepriser och ökade räntor internationellt. Flera länder, däribland Kina och Gulfstaterna, försöker nu spela en större diplomatisk roll för att få till en permanent lösning. USA:s president Donald Trump har samtidigt signalerat att han vill undvika ett längre krig, men har också hotat Iran med nya militära åtgärder om landet inte öppnar sundet fullt ut.

Osäkerheten kring Hormuzsundet fortsätter därmed att vara en av världens mest känsliga säkerhetsfrågor. Även om de senaste dagarnas förhandlingar gett vissa tecken på avspänning finns fortfarande risken för nya sammanstötningar som snabbt kan dra in fler länder i konflikten och få stora konsekvenser för världsekonomin.

LÄS ÄVEN: Natos krismöte: USA-vapen börjar ta slut