Under de senaste tre åren har elnätsavgiften stigit med i genomsnitt 26 procent medan inflationen har legat på fem procent. Skälen till detta ifrågasätts samtidigt som branschen flaggar för ytterligare höjningar.

Sedan i fjol steg elnätsavgiften med i genomsnitt åtta procent. Det visar siffror från den nya rapporten från Nils Holgerssongruppen, en sammanslutning av bostadsorganisationer. Och sedan tre år tillbaka ligger ökningen alltså betydligt högre.

– Elnätsavgifterna har stigit 500 procent mer än inflationen på tre år. De största höjningarna i år återfinns framför allt hos elnätsbolag som infört så kallade effektavgifter, säger Björn Berggren, ordförande Nils Holgerssongruppen

En effektavgift är en del av elnätskostnaden som baseras på hur mycket el du använder samtidigt, alltså din högsta effektförbrukning under en viss tid. Den mäts vanligtvis i kilowatt (kW). Syftet är att minska belastningen på elnätet under tider då många använder mycket el samtidigt. Genom att sprida ut elanvändningen kan kunder ofta få lägre avgifter.

LÄS ÄVEN: Kritiserad elnätsavgift kan återinföras – regeringen arbetar med ny modell

I dag är det dyraste elnätet mer än dubbelt så dyrt som det billigaste.

– Att det skiljer så här mycket visar på att det finns ingen rimlig förklaring, säger Björn Berggren på Nils Holgersson-gruppen till TT.

Dyrast elnät har Kraftringen, ett bolag ägt av skånska kommuner, med 195 öre/kWh inklusive moms. Men i skånska Bromölla är elnätspriset 90 öre.

– Det går därmed inte att se att det blir dyrare i södra Sverige, eller att det blir dyrare utanför storstadsregioner. Tvärtom, det visar på att det inte finns någon förklaring helt enkelt, säger Berggren som samtidigt konstaterar att regleringen av Energimarknadsinspektionen inte fungerar.

Kontrollrum på Svenska kraftnät. Foto: Paulina Westerlind

Stora investeringar

Snittpriset i hela landet för elnätsavgiften ligger på 132 öre/kWh inklusive moms. På elbolagen pekar man på de stora investeringar som krävs som skäl till de återkommande prishöjningarna.

Enligt Tomas Malmström, ansvarig för elnätsfrågor på Energiföretagen Sverige, kräver förväntningarna från samhället att elnätsföretagen investerar och ger kunderna fortsatt säkra och trygga elleveranser.

– De svenska elnätsföretagen investerar omkring 30 miljarder kronor per år vilket också helt naturligt avspeglar sig i prisernas utveckling. Investeringarna ger resultat i mycket hög leveranssäkerhet och få avbrott för Sveriges elnätskunder, säger han.

Ökad investeringstakt

Samtidigt flaggar man för att investeringstakten behöver öka framöver för att möta krav på leveranssäkerhet och effektiva anslutningar här och nu, men också nya krav från industri och samhälle – inte minst på grund av elektrifieringen.

– Att hitta balansen mellan kundernas kostnader och elnätsföretagens möjligheter att investera är grunden för elnätsverksamheten. Och trots att temperaturen i debatten om elnätspriserna är hög nu gäller det även att se vad ett underinvesterat elnät skulle föra med sig i form av kostnader längre fram.

LÄS ÄVEN: Rödgröna elpriser skenar – gått upp 20%