Påstådda hotelser från kvinnans familj i Iran gav inte tvåbarnsfamiljen asyl. Det gjorde däremot eventuellt försämrade utbildningsmöjligheter för flickor i Afghanistan. Rådmannen Marianne Lindén vill inte svara på om hon anser att afghanska flickor ska ha en generell rätt till asyl i Sverige på samma grund.

En tvåbarnsfamilj med två flickor i förskoleåldern där föräldrarna kommer från Afghanistan respektive Iran har sökt asyl i Sverige. Som huvudsakligt asylskäl anförde de problem med kvinnans släktingar i Iran som även skulle kunna komma åt familjen i Afghanistan. Även mannens fars agerande under inbördeskriget i Afghanistan hoppades de skulle bidra till att de skulle få asyl. Migrationsverket dömde familjen till utvisning varefter de överklagade till migrationsdomstol.

Släktingproblem inte tillräckligt för asyl

Kvinnan presenterade inför rätten utskrifter från Whatsapp som skulle utgöra hotelser från hennes far. Domstolen underkände bevisningen då den är lätt att manipulera och det är svårt att kolla vem som egentligen skickat meddelanden. Påstådda hot från kvinnans kusiner mot hennes make och makens fars påstådda aktiviteter under inbördeskriget i Afghanistan underkändes också av domstolen. Rätten konstaterade dessutom att striderna som föregick talibanernas maktövertagande numera har upphört.

Dåliga skolmöjligheter ger könsasyl

Domstolen övergick sedan till att diskutera eventuella framtida försämringar vad gäller utbildningsmöjligheter för kvinnor i Afghanistan och kom då fram till följande:

Av tillförd landinformation framgår bl.a. att det är oklart hur situationen för kvinnor kommer utvecklas framöver vad gäller exempelvis utbildnings- och arbetsmöjligheter, rörelsefrihet och politiskt deltagande.

Det finns farhågor om att flickors skolgång på högre nivå i praktiken kommer förbjudas. Även om det i nuläget är för tidigt att säga hur situationen i Afghanistan kommer att utvecklas anser domstolen, vid en samlad bedömning och med särskilt beaktande av den humanitära situationen för C och D vid ett återvändande, att det finns sådana särskilt ömmande omständigheter som avses i 5 kap. 6 § andra stycket UltL.

Tvåbarnsfamiljen får således asyl på “särskil ömmande omständigheter” då flickornas utbildningsmöjligheter i Afghanistan – möjligen – kan komma att försämras.

Domen från förvaltningsrätten i Göteborg har målnummer UM 9406-20 och går att ladda ner i anonymiserat skick här. Domslutet var enhälligt och de som dömde var rådmannen Marianne Lindèn och nämndemännen Martin Björk (oklar partitillhörighet), Kristina Lillberg (KD) och Pa Mbye (S).

Oklart när afghanskor har rätt till skolasyl

Samnytt har med anledning av domslutet ställt två frågor till rådmannen Marianne Lindén:

Är det din åsikt att samtliga afghanska flickor/kvinnor som är så pass unga att de skulle kunna tänkas vilja studera i framtiden ska beviljas asyl i Sverige på “ömmande omständigheter” med framtida brist på utbildningsmöjligheter i Afghanistan som grund?

Kan du ange någon ålder när du anser att afghanska flickor/kvinnor inte längre ska beviljas asyl med framtida/nutida brist på utbildningsmöjligheter i Afghanistan [som grund]?

Marianne Lindén anser sig inte kunna svara på frågorna utan skriver:

“Som du redan vet gör migrationsdomstolen i varje mål en samlad individuell bedömning av samtliga omständigheter i målet. Ett generellt svar på dina frågor kan därför inte ges.”