I debatten kring utomeuropeiska kvinnors så kallade utanförskap där man föder barn på barn och aldrig kommer in på arbetsmarknaden, har familjeplanering börjat nämnas som en tänkbar lösning. Men det är något kvinnorna själva avvisar.

Under den gångna månaden har både Socialdemokraterna och Demokraterna i Göteborg lagt fram förslag om familjeplanering.

– Jag lägger ingen värdering i om en kvinna väljer att föda tio barn eller inga barn. Men det ska vara kvinnans rätt att bestämma. Jag hävdar att de här kvinnorna inte gör det i dag, i patriarkala strukturer som heder och klan, säger Jonas Attenius (S), kommunalråd i Göteborg, till Göteborgs-Posten.

Socialdemokraterna menar att frågan om familjeplanering bör utredas inom ramen för kommunens nya handlingsplan för att stoppa nyrekrytering, gängkriminalitet och utvecklingen av parallella samhällen.

LÄS ÄVEN: Nya yrket ’abortdoulor’ ska minska somaliers barnafödande i Sverige

I ett av Göteborgs så kallade särskilt utsatta områden Lövgärdet arbetar den ideella föreningen Tidigt Föräldrastöd som finansieras av Västra Götalandsregionen. Framför allt jobbar man med att stötta blivande och nyblivna föräldrar som är nyanlända eller utrikesfödda. Här anser man inte att det finns något problem och vill inte att politikerna lägger sig i deras liv.

– Vi träffar många familjer som berättar att de har flera barn och folk kommer fram till dem och säger: ”Varför har du så många barn?”. Jag tycker det är fel. Ingen ska påverka hur många barn man har, säger Saido Mohamed.

Kvinnorna vill ha flera barn

Att det skulle finnas klanstrukturer som gör att kvinnor inte själva får bestämma över hur många barn de föder avvisar man också. Enligt Ubah Abdisamad är det i stället tvärtom.

– Det är kvinnorna som helst vill föda fler barn, inte männen. Det fungerar tvärtom.

Samhällets fel

En annan kvinna menar att det är samhället som sätter stopp.

– De flesta som vi arbetar med är jättetaggade på att bli klara med sin föräldraledighet. De vill kunna arbeta, studera, planera. Men när de möter samhället slussas de inte vidare, de fastnar och blir långtidsarbetslösa. De får inte den utbildning de vill ha och tvingas stanna hemma, säger Jihad Taha Ismail.

– Då kanske man hamnar i en situation där man får barn igen. I baktanken har de kvar att de vill utveckla sig, men samhället står emot.

LÄS ÄVEN: Malmö allt mindre svenskt – mer än halva befolkningen invandrare

Det ska också handla om diskriminering på arbetsmarknaden.

– Men man skyller i stället på invandrarna. Jag själv har två barn och letade länge efter jobb. Varje gång de såg min klädsel och sjal ändrade sig arbetsgivarna, säger Ubah Abdisamad.