Elbrist i Sverige – på grund av en “köldknäpp”

Kallt väder slog till mot Sverige senaste dygnet vilket fick svenskarna att konsumera oväntat mycket el, rapporterar SR. Det ledde till att Sverige tvingades köpa el när produktionen inte längre räcker till.

– Det var överraskande. Jämför vi med de prognoser som vi får in så låg vi tusen megawatt fel, sa Pontus de Maré, tillförordnad driftchef vid Svenska kraftnät, till SR.

Igår morse var Sveriges elförbrukning 24 000 megawatt. Det är ett par tusen megawatt mer jämfört med en normal morgon i slutet av november då förbrukningen kan toppa på 22 000 megawatt, enligt Svenska Kraftnät.

När förbrukningen översteg prognosen på ungefär 1 000 megawatt innebar det att den inhemska elproduktionen i Sverige inte räckte till och el fick köpas direkt via elbörsen Nordpol, framförallt från Norge.

I februari tidigare i år var elförbrukningen en riktigt kall morgon 26.700 Megawatt.

Ska ändå stänga kärnkraftverk
Köldknäppen nu kom samtidigt som kärnkraftsreaktorn Ringhals 2 inte hade hunnits starta och leverera el till distributionsnätet efter översynen. Dock har politikerna bestämt att även detta kärnkraftverk ska stängas nästa år.

Samtidigt varnar Svenska kraftnät och Eon för svår elbrist i Skåne. Storkunder kan få det kärvt att teckna nya leveransavtal, rapporterar Sydsvenskan (20 november 2018).

Den stabila baskraften som kärnkraftverken utgör stängs nu allt mer ner efter politiska beslut. Barsebäck är stängt sedan tretton år. Ringhals 1 och 2 stänger 2019-20. Oskarshamn kraftverk är också nedlagt.

Även bristande stamnät för att leverera el är ett problem men ändå väntar företag på klartecken för att få göra de förstärkningar som behövs.

Hotar investeringar i området
Till exempelvis finns inte finns någon skånsk ort som kan stå värd för en batterifabrik av den typ som Northvolt planerar i Skellefteå, skriver Sydsvenskan. På samma sätt är det svårt att bygga en datorhall till Facebook av det slag som byggts i Luleå. Och energiintensiva aluminiumsmältverk av den typ som ryska intressenter driver i Sundsvall är helt uteslutet.

Sedan 2015 har elpriserna ökat med omkring 20 procent i Skåne. Ökade antal tåg och allt fler elbilar driver dessutom på utvecklingen.

“Förnybar energi kan inte ersätta kärnkraften”
Redan i våras varnade Svenska Kraftnät för elbrist i vinter.

Även Lena Carlsson, f.d. vetenskapsjournalist, skrev i debattartikel i september om problematiken med att ta bort kärnkraften:

I Energiöverenskommelsen 2016 beslöt svenska politiker att Sveriges elförsörjning ska vara till 100 procent förnybar 2040. För att minska utsläppen av koldioxid planerar SSAB, LKAB och Vattenfall att göra om stålproduktionen, så att vätgas används istället för kol. Då behövs extra elenergi motsvarande flera kärnkraftsreaktorer. Men kärnkraften ska avvecklas och ersättas med bland annat vindkraft och solkraft. Produktionen från dessa energislag går emellertid inte att planera, och de kan inte ersätta kärnkraften som reserv vid köldknäppar.

Michael Klein, energiingenjör, varnade också för just för elbrist om inte kärnkraften behålls och dessutom byggs ut:

[..] elsystem med mer än 10-15 procent installerad väderberoende elproduktion riskerar att bli instabilt och därmed äventyra leveranssäkerheten eftersom dessa produktionsslag saknar den stabiliserande egenskapen svängmassa. Konsekvensen av detta kan bli fler strömavbrott och därmed en minskad leveranssäkerhet med stora konsekvenser för bland annat Sveriges industrier och sjukhus med dess livsuppehållande maskiner.

“Har redan fossilfri produktion av elektricitet”
Han skriver även om det faktum att Sverige i princip redan har en klimatneutral eloproduktion:

Vad man ofta glömmer i debatten om elkraftförsörjningen är att vi i Sverige sedan slutet av 1980-talet har haft en i det närmaste fossilfri och därmed klimatneutral produktion av elektricitet. Ett sådant elsystem hade inte varit möjligt utan kärnkraften.

Klein relaterar också till Tysklands hastiga beslut att stänga ner kärnkraften:

Efter kärnkraftens stängning i Tyskland har man blivit tvungna att bygga nya kolkraftverk för att kunna möta upp de tidpunkter då de väderberoende energislagen inte producerar el.

Dessutom ger han en känga till vindkraften som existerar endast på grund av att politiker valt att subventionera det energislaget med skattepengar:

Den faktiska produktionskostnaden räknat i kr/kWh för att driva ett vindkraftverk är mer än dubbelt så hög som för ett kärnkraftverk vilket medför att utan subventioner hade ingen velat satsa på att bygga vindkraftverk.