Könsdysfori, alltså känslan att den fysiska kroppen inte överensstämmer med en upplevd “könsidentitet”, har ökat med 1500 procent bland sedan 2008 bland flickor i åldrarna 13-17. Även andra åldrar och kön är ökningen markant, skriver Socialstyrelsen i ett pressmeddelande. Men varför ökningen sker säger de sig inte veta.
Socialstyrelsen har kartlagt hur antalet personer som diagnostiseras med könsdysfori utvecklats. De konstaterar att den ökning som skett de senaste tio åren framförallt gäller bland barn och unga vuxna, främst flickor.
Samtidigt väljer dock SVT att i artikeln benämna flickor som “de som registrerats som flickor vid födseln”, istället för bara “flickor”.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Vet inte varför
– Ja, att ökningen är tydlig råder inget tvivel om, däremot vet vi inte vad ökningen beror på, sa Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Där konstaterar de samtidigt att:
En övervägande andel av de som diagnostiseras med könsdysfori har även flera andra samtidiga psykiatriska diagnoser som depressioner och ångestsjukdomar, i synnerhet bland unga som registrerats med könet flicka vid födseln.
I spåren av HBTQ-rörelsens och identitetspolitikens frammarsch på senare år kommer nu vad många menar är en backlash. Ett kraftigt ökande antal unga, framför allt tjejer, med psykologiska störningar söker sig till könsbytesvården i tron att det är lösningen på deras identitetsproblem.
Det visar sig nu att allt fler ångrar de oåterkalleliga kirurgiska ingreppen och sjukhus får också kritik för att operera bort bröst på så unga flickor som 14 år, vilket Samhällsnytt rapporterade om tidigare.
LÄS MER: Explosionsartad ökning av könsbyten på unga – nu växer kritiken
År 2018 var det totalt knappt 6 000 personer, 6 promille av befolkningen, som hade någon könsdysforidiagnos i Sverige, skriver Socialstyrelsen. Eftersom allt fler personer söker hjälp och blir utredda för könsdysfori tror de att antalet personer som också får en fastställd diagnos kommer att öka.
Förbättras inte vid könsbyte
Tillgänglig statistik visar att den psykiska översjuklighet som finns i den här gruppen inte minskar bland de som genomgått ett könsbyte. Det är dubbelt så vanligt att personer med könsidentitetsstörningar begår självmord och det gäller även för de som tagit steget att byta kön.
I en debattartikel i Svenska Dagbladet riktar Gillberg tillsammans med flera andra akademiska auktoriteter på området skarp kritik mot det han menar är ett ansvarslöst experimenterande på en stor grupp ungdomar med psykiska problem.
LÄS ÄVEN: Många ångrar könsbyten – Johanna, 19: ”Vårdens jobb är inte att vara snäll”
Han menar att det helt saknas vetenskapligt underlag för att behandla den här gruppen med kirurgiska och hormonella könsbyten och att ingen etisk granskning av verksamheten sker. Ofta sker de oåterkalleliga ingreppen på minderåriga dessutom i strid med föräldrarnas vilja.
“Kan uppfattas som en trend”
Några som dock anser sig ana varför könsdysfori ökar är en grupp bestående av läkare, psykologer, forskare samt föräldrar till barn som ångrat sina könsbyten. I november 2018 skickade en skrivelse till Socialstyrelsen där man kommunicerade sina farhågor och sin oro.
De anser att regeringen, som kom med ett förslag om att sänka åldersgränsen på 18 år för att genomgå ett fullständigt könsbyte till 15 år, politiskt forcerar beslutet utan att det finns ett godtagbart utredningsunderlag kring problematiken med den kraftiga ökningen av unga med könsdysfori.
Skrivelsens författare konstaterade att förekomsten av de som ångrar könsbyte förnekas och negligeras.
LÄS ÄVEN: Visselblåsare på transklinik slutar i protest mot ’oreglerade experiment på barn’
I skrivelsen varnar man för att könsdysfori kan ”smitta” när det får stor medial uppmärksamhet och uppfattas som något av en trend. Många unga griper tag i informationen och invaggar sig själva eller övertygas av andra att det är könsdysfori de lider av.
Den sortens spridning har tidigare konstaterats för andra psykiska åkommor som ätstörningar och självskadebeteenden. Och unga flickor är i samtliga dessa fall en särskilt utsatt grupp.
Även SVT Uppdrag Granskning konstaterar att sådana politiskt obekväma uppgifter undertrycks.
