En känd tysk nynazist har med hjälp av nya lagar om könsidentitet lyckats få sin fängelsevistelse flyttad till en anstalt för kvinnor. Beslutet har väckt stark kritik och satt ljuset på de politiskt omstridda reformerna kring ”självidentifierande”.
Sven Liebich, en välkänd nynazist från tyska delstaten Sachsen, har i åratal uppmärksammats för sina provokativa framträdanden på högerextrema demonstrationer – ofta iklädd uniformsliknande kläder och armbindel med nazistiska anspelningar.
Han har tidigare dömts för hets mot folkgrupp och ärekränkning, och i somras fastställdes ett fängelsestraff på 18 månader.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Knarkdömd trans-pedofil vill sitta på kvinnofängelse
Trots sin biologiska könstillhörighet kommer han inte att placeras bland manliga fångar. Genom att registrera en könsändring enligt den nya lagstiftningen får han i stället avtjäna sitt straff i kvinnofängelset i Chemnitz.
Reformer för minoriteter – utnyttjas av extremist
Olaf Scholz regering införde 2023 en förenklad ordning för att byta juridiskt kön och namn av samma slag som klubbades i Sverige med statsminister Ulf Kristersson som drivande kraft. Tanken var att underlätta för så kallade trans-, intersex- och icke-binära personer. Men eftersom systemet bygger på egen deklaration och inte längre kräver domstolsprövning har det också öppnat för missbruk.
LÄS ÄVEN: Nya könsbyteslagen kan gynna kriminella och terrorister
Liebich, som numera uppträder offentligt i kvinnokläder men fortfarande bär mustasch, registrerade sig som ”Marla-Svenja” och begärde placering i kvinnofängelse för att slippa vad han kallade ”diskriminering” från manliga intagna.
Myndigheternas dilemma
Enligt tyska fängelsemyndigheter gäller den registrerade könsidentiteten primärt, men åklagare i Sachsen har sagt att en individuell prövning kommer att göras av Sven/ Marla-Svenja vid ankomsten till anstalten. Om han anses utgöra en risk för andra intagna kan beslutet omprövas så att han ändå placeras i ett fängelse för män.
Fallet har blivit symboliskt laddat. Att en nazist som klassas som säkerhetshot av den tyska underrättelsetjänsten nu kan använda samma lagar som skapats för utsatta minoriteter upplevs av många som en provokation. Kritiker mot lagar av det här slaget har fått vatten på sin kvarn, både i Tyskland och internationellt.
En större samhällsdebatt
När reformen klubbades betonade Scholz vikten av respekt för minoriteter: ”Vi tar inget ifrån någon annan, vi moderniserar bara samhället”, löd argumentet. Men kritiker menar att praktiska konsekvenser nu visar sig –i fängelser men också inom idrott och omklädningsrum – att många kvinnor känner sig just fråntagna något – rätten till sitt kön, sina idrottsliga segrar, sin personliga integritet osv.
LÄS ÄVEN: Svenska folket säger NEJ till könsbyteslagen – men Kristersson hotar M-ledamöter med straff
Fallet Liebich är ett av flera som hålls fram som exempel på att de nya lagarna om könsidentitet utgör en juridisk gråzon. I en bredare debatt ställs frågor om var gränsen går mellan individens rätt att definiera sig själv och samhällets behov av ordning, rättssäkerhet och trygghet, inte mist för kvinnor.
