Centrala Studiestödsnämnden (CSN) har betalat ut 395 miljoner kronor i skattefinansierade studielån till närmare 6 000 unga män från Afghanistan – så kallade ensamkommande flyktingbarn – utan asylskäl men som fått tillstånd att stanna ändå i enlighet med den hårt kritiserade “gymnasielagen”. Sveriges Radio slår nu larm om att lånen kan bli omöjliga att driva in om låntagarna försvinner ur landet eller går under jorden.

När gymnasielagen klubbades sades kostnaden för skattebetalarna att låta runt 6 till 9 tusen migranter stanna och bjudas på en gymnasieutbildning uppgå till 3 miljarder kronor. Den siffran visade sig snart vara rejält i underkant och har reviderats upp till närmare 5 miljarder.

Nu adderas ytterligare närmare en halv miljard i form av osäkra fordringar på studielån som betalats ut till gymnasielagsmigranterna.

De i huvudsak afghanska unga männen som pengarna har betalts ut till uppehåller sig i Sverige med tillfälliga uppehållstillstånd villkorade med att personen fullgör en gymnasieutbildning med godkända betyg och sedan inom viss tidsrymd skaffar sig ett jobb.

Formellt kan CSN fortsätta att kräva återbetalning av lånen även om personen inte klarar utbildningen, inte skaffar sig ett jobb och återvänder till hemlandet. Utsikterna för de svenska skattebetalarna att få igen pengarna bedöms dock i det läget som mycket små, något som Sveriges Radio nu slår larm om.

Enligt sakkunnig som statsradion varit i kontakt med kan afghanska återvändare få problem med att skaffa jobb i hemlandet.

Bakgrunden är att familjen betalat en stor summa pengar till människosmugglare för att få en av de äldre sönerna till Sverige. Den förväntade utdelningen på investeringen är att personen erhåller ett permanent uppehållstillstånd som ger resten av familjen rätt att följa efter. När detta inte infrias kan återvändaren få problem med att återupptas i familj- och bygemenskap.