EU-domstolen: Tillåtet för företag att förbjuda slöja

Företag verksamma inom EU får förbjuda sina anställda att bära den muslimskt fundamentalistiska slöjan och andra likvärdiga attribut på arbetsplatsen. Det slår EU-domstolen nu fast.

Islamiseringen av Europa i spåren av den höga invandringen från muslimska länder har varit en framskjuten och polariserande fråga i den offentliga debatten i många EU-länder, däribland Sverige. Bland annat har den slöja som muslimska kvinnor genom religiösa påtryckningar förväntas bära diskuterats där många menar att den är ett uttryck för en kvinnosyn och ett förtryck som inte hör hemma i den jämställda västvärlden.

EU-domstolen reder ut rättsläget

Invandrare med fundamentalistisk muslimsk trosuppfattning har protesterat, bland annat mot regler på arbetsplatser om att den sortens attribut inte får förekomma. Det juridiska läget har varit oklart men har nu klargjorts av EU:s högsta rättsinstans, EU-domstolen.

Det är tillåtet för företag att neka anställda att bära slöja på jobbet. Det utgör inte en inskränkning av individens religionsfrihet, konstaterar domstolen.

Ska kunna motiveras av arbetsgivaren

Om ett sådant förbud införs måste det emellertid motiveras av företagsledningen. Men det räcker med att företaget vill profilera sig gentemot kunderna som religionsneutralt eller vill undvika sociala motsättningar bland personalen. Även framträdande attribut för andra religioner får förbjudas på samma grund.

Domen kommer efter att flera fall av konflikter uppstått mellan företag och anställda eskalerat till rättsfall på nationell nivå och sedan tagits vidare till internationell domstol. Några fall har handlat om kvinnor som radikaliserats efter att de anställts, exempelvis återkommit till jobbet efter mammaledighet iförda slöja som de inte burit tidigare.

Soros organisation engagerad mot slöjförbud

Enligt Reuters har Open Society Justice Initiative, en del av organisationen Open Society Foundations grundad av miljardären George Soros, engagerat sig för radikala muslimers rätt att bära slöja på arbetsplatsen. Detta med argumentet att dessa annars riskerar exkluderas från delar av arbetsmarknaden i Europa.

Liknande resonemang har förts i samband med att badhus i bland annat Sverige selektivt frångått hygienregler för att låta muslimska kvinnor bada fullt påklädda. Valet har, menar man, stått mellan att tillmötesgå kraven eller att muslimska kvinnor inte lär sig simma.

Sverige går i motsatt riktning

I Sverige är den muslimska slöjan numera tillåten att bära för poliser i yttre tjänst. Detta har kritiserats för att vara i strid med principen om myndigheters oväld. Många betraktar islam som en problematisk religion med kopplingar till terrorism, antisemitism, misogyni och homofobi och menar att den som är jude, kvinna eller tillhör någon sexuella minoritet kan uppleva otrygghet att konfronteras med en polis som signalerar muslimska fundamentalism.

Svenska domstolar har i kontrast till EU-domstolen sagt nej till slöjförbud som kommuner i jämställdhets- och integrationssträvanden velat införa i skolan. Det är oklart hur dessa beslut kan komma att påverkas av den aktuella domen i EU-domstolen. I Norge finns sedan flera år tillbaka ett sådant förbud på nationell nivå.

Flera länder, däribland Danmark och Frankrike, har infört generella förbud i det offentliga rummet för den mer extrema heltäckande muslimska slöjan. En folklig majoritet finns för ett sådan förbud också i Sverige men de politiska partierna har, med undantag för SD, inte velat driva frågan även om flera andra partier har diskuterat frågan internt.

Författare av texten

Mats Dagerlind