EU-kommissionen vill skapa en ny form av medlemskap och öppna unionens dörr för länder långt utanför Europa, däribland Kanada. Ordförande Ursula von der Leyen lanserar idén i hopp om att handelskonflikten med USA ska driva Ottawa närmare Bryssel. Tillsammans med den redan pågående utvidgningen mot Ukraina, Balkan och Turkiet tecknas bilden av ett EU som allt tydligare vill utvecklas från europeiskt samarbetsprojekt till geopolitisk stormakt – nu även med räckvidd över Atlanten.

Kanada kan bli det första landet någonsin att få status som ”associerad medlem” i EU. Det meddelade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på onsdagen i sitt årliga tal om unionens tillstånd inför Europaparlamentet i Strasbourg. På plats fanns Kanadas premiärminister Mark Carney.

– Jag skulle vilja arbeta tillsammans med er för att öppna dörren för Kanada som EU första associerade medlem, sade von der Leyen.

Vad ett sådant medlemskap faktiskt ska innebära är ännu oklart. Någon kategori för ”associerade medlemmar” finns inte i dagens EU, och förslaget innebär därför att Bryssel i praktiken vill skapa en ny form av kolonial anknytning till unionen.

Vill ”ompröva” EU:s partnerskap

Bakgrunden är ett snabbt förändrat geopolitiskt läge och inte minst de försämrade relationerna mellan USA och dess traditionella allierade. Det är något som man i Bryssel nu vill utnyttja för att utvidga räckvidden för sin politiska makt.

Sedan Donald Trump återvände till Vita huset har Washington höjt tullarna mot såväl Kanada som EU. Trump har dessutom vid upprepade tillfällen talat om Kanada som en möjlig amerikansk 51:a delstat.

Kanada försöker samtidigt minska sitt stora ekonomiska beroende av USA. Carney avbröt förra månaden handelssamtalen med Washington och införde svarstullar på amerikanska varor.

Det är denna spricka som Bryssel nu ser möjligheter i. Von der Leyen förklarade att EU i det hon kallar för den nya världsordningen ”skyndsamt måste ompröva våra partnerskap” och bygga globala koalitioner. Hon framhöll samtidigt EU:s storlek och makt och sade att Europa kan ta ledningen i detta arbete.

Kanada och EU har redan frihandelsavtalet CETA, men kommissionsordföranden vill gå betydligt längre. CETA ska utvecklas till en ny ”Alliance for the Future” – en framtidsallians – med vad hon beskriver som ett gemensamt område för välstånd och ekonomisk säkerhet.

Planerna omfattar bland annat avancerad industri, energi, kritiska mineraler, batterier, artificiell intelligens, kvantdatorer, cybersäkerhet och närmare integration av EU:s och Kanadas försvarsindustrier. Arktis ska dessutom göras till ett gemensamt strategiskt huvudprojekt.

– Vi delar ett hav, samma värderingar och samma sätt att se på världen, sade von der Leyen.

Hon betonade samtidigt att samarbetet inte är riktat mot någon annan stat – en formulering som står i kontrast till den på flera områden pågående konflikten med USA.

EU söker stormaktsroll

Initiativet innebär något principiellt nytt. Kanada är inte ett europeiskt land och kan därför inte utan vidare behandlas som ett vanligt kandidatland inom dagens regelverk. Det nya begreppet ”associerad medlem” skulle kunna ge Bryssel möjlighet att knyta länder mycket tätt till unionen utan att de genomgår den traditionella medlemsprocessen.

Exakt vilka rättigheter och skyldigheter Kanada skulle få är ännu inte fastlagt. En möjlighet som diskuteras är att landet stegvis kopplas in i olika EU-system och program – exempelvis på försvars-, teknik- och handelsområdet – utan att formellt bli fullvärdig medlem.

Det kan därmed ses som ytterligare ett steg i EU:s utveckling från ett europeiskt ekonomiskt och politiskt samarbete mot en aktör med uttalade globala stormaktsambitioner.

Ur ett kritiskt perspektiv går det även att beskriva utvecklingen som att EU får alltmer geopolitiska och närmast imperialistiska drag – inte i klassisk mening genom territoriella erövringar, utan genom att Bryssel försöker utsträcka unionens ekonomiska, regulatoriska, säkerhetspolitiska och institutionella inflytande långt utanför Europas geografiska gränser.

Von der Leyens eget tal präglades också tydligt av detta större perspektiv. Hon talade om att Europas välstånd och säkerhet inte längre kan byggas enbart på hemmaplan och framhöll EU:s handelsrelationer med över 80 länder samt nya strategiska satsningar ända in i Centralasien.

Kanada nämndes redan i somras

Tanken på Kanada som del av en kraftigt utvidgad europeisk sfär kommer samtidigt inte helt från ingenstans. Som Samnytt tidigare rapporterat lanserade Finlands president Alexander Stubb i juni en vision om ett framtida EU med uppemot 40 medlemsstater eller mycket nära associerade länder. Förutom Storbritannien, Norge och Island nämnde han Ukraina, Turkiet – och Kanada.

Att det nordamerikanska landet skulle kunna räknas in i ett europeiskt projekt kan geografiskt framstå som motsägelsefullt. Stubbs resonemang utgick dock från geopolitik snarare än geografi. Ett större block skulle enligt honom ge Europa större tyngd i konkurrensen mellan världens stormakter.

LÄS ÄVEN: Kanada och Turkiet europeiskt? Så vill presidenten att EU-kartan ritas om

Han skämtade samtidigt om att det vore bättre om Kanada blev EU:s 28 medlemsstat än USA:s 51:a. Vad som då främst framstod som en finsk presidents långtgående framtidsvision har alltså bara drygt tre månader senare letat sig ända upp på EU-kommissionens dagordning.

Ukraina på väg in – Turkiet fortfarande kandidat

Parallellt pågår EU:s största utvidgningsprocess på många år. Nio länder har idag formell kandidatstatus: Albanien, Bosnien och Hercegovina, Georgien, Moldavien, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien, Turkiet och Ukraina. Kosovo räknas som potentiell kandidat.

Ukrainas medlemsprocess har accelererat efter den ryska invasionen. Landet fick kandidatstatus 2022, medlemsförhandlingarna öppnades 2024 och så sent som i juli i år öppnade EU ytterligare ett förhandlingsområde, denna gång om utrikesrelationer.

Även Turkiet är fortfarande formellt kandidatland. Landet sökte medlemskap redan 1987 och förhandlingarna inleddes 2005, men processen har i praktiken stått stilla sedan 2018 på grund av bland annat EU:s kritik mot utvecklingen för demokrati, grundläggande rättigheter och domstolarnas oberoende.

Von der Leyen gjorde samtidigt klart i onsdagens tal att utvidgningen ska fortsätta. Hon pekade uttryckligen ut Ukraina, Moldavien och västra Balkan och sade att kommissionen snart ska presentera färdplaner för de kandidatländer som kommit längst.

Från europeisk union till global maktsfär

Kanadaförslaget aktualiserar därför en större fråga om vad EU egentligen ska vara i framtiden. Unionen har traditionellt definierats geografiskt och politiskt som ett europeiskt integrationsprojekt.

Med ett särskilt associerat medlemskap skulle den geografiska begränsningen kunna luckras upp och ersättas av en modell där länder knyts till Bryssel utifrån gemensamma säkerhetspolitiska och ekonomiska intressen.

Von der Leyen vill dessutom skapa ett nytt europeiskt säkerhetsråd där även länder utanför EU, såsom Kanada, Storbritannien och Norge, ska kunna ingå tillsammans med Ukraina. Resultatet skulle kunna bli en betydligt större politisk och säkerhetspolitisk maktsfär med EU som nav.

Hur långt de stormaktsplanerna i slutänden kan drivas återstår att se. Det finns ännu ingen färdig modell för kanadensiskt associerat medlemskap, och det snart tio år gamla CETA-avtalet har fortfarande inte ratificerats av samtliga EU-länder.

Kanada och EU ska hålla toppmöte i Montreal i slutet av oktober. Då väntas det bli tydligare vad von der Leyens historiska erbjudande faktiskt innebär – och hur långt utanför Europas gränser Bryssel är berett att sträcka unionen.