EU överväger att omdirigera 93 miljarder euro från pengar som var avsedda för återhämtning efter pandemin till sin försvarssektor. Det motiveras med att öka investeringar och militära utgifter efter att Trumps administration sagt att Europa måste ta ett större ansvar för sitt eget försvar och säkerhet.
Enligt Financial Times källor nämnde EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen planerna vid ett möte med Europeiska folkpartiet på tisdagen. Unionens ytterligare finansieringsbehov för försvaret uppskattas till omkring 500 miljarder euro under det kommande decenniet.
EU skulle också kunna använda regionala utvecklingsfonder, sa von der Leyen och nämnde “gemensam europeisk finansiering” som ytterligare ett alternativ som undersöks.
LÄS ÄVEN: Svenska skattemiljarder ger spanska kvinnor mensledigt
Under de senaste månaderna har EU-tjänstemän diskuterat en plan för att inrätta ett mellanstatligt finansieringssystem för försvaret, potentiellt inklusive Storbritannien och Norge, snarare än EU som helhet. Det skulle kringgå vetot från neutrala medlemsländer och stater som beskrivs som rysslandsvänliga och inte vill använda gemensamma skulder för gemensamma militära ändamål.
Från brittiskt håll har ett förslag om en “upprustningsbank” kommit för återuppbyggnad och utveckling där deltagande regeringar skulle betala in dess kapital. Potten föreslås ligga på 100 miljarder euro men bara tio procent skulle behöva betalas i förskott. Banken skulle låna resten.
I avsaknad av konsensus om ny gemensam upplåning har vissa länder drivit på för att kommissionen ska utnyttja alla oanvända medel under dess kontroll. De 93 miljarder euro i kvarvarande lånekapacitet från covidfonden representerar outnyttjade medel från totalt 800 miljarder euro i anslag och lån som EU kommit överens om att samla in för att stimulera ekonomierna efter pandemin.
Kräver regeländringar
Flera länder, Tyskland bland andra, gick med på fonden under förutsättning att gemensam upplåning påstås vara en engångsföreteelse.
Att utnyttja den oanvända finansieringen skulle kräva ändringar av fondens regler, som skulle behöva stödjas av en majoritet av EU-länderna och EU-parlamentet.
LÄS ÄVEN: Riksdagsminoritet drev igenom bidraget: 150 skattemiljarder till EU:s stödfond