Ett hårt kritiserat undantag i EU-direktivet om e-sekretess har nu klubbats igenom. Det bir nu tillåtet för Internet-leverantörer att utan brottsmisstanke läsa all e-post och alla chattmeddelanden som privatpersoner skickar till varandra och överlämna innehållet till polisen. Undantaget motiveras med att man vill göra det lättare att upptäcka brottslighet men kritiseras för att vara alltför integritetsinkräktande.

Undersökningar har visat att åtta av tio EU-medborgarna är emot lagändringen. Däremot gillas den av en majoritet av ledamöterna i EU-parlamentet. När förslaget häromdagen togs upp till omröstning röstade 537 ledamöter för att häva sekretessen för elektroniska meddelanden och 133 emot. 20 avstod.

Förslaget om att införa ett undantag i EU-direktivet om e-sekretess för att tillåta massövervakning av medborgarnas elektroniska kommunikation har varit kontroversiellt och efter bordläggning legat vilande i fyra år. Men nu har det alltså klubbats igenom.

Genomförs under förespegling att skydda barn

Förespråkarna har salufört lagändringen med att man vill göra det lättare att upptäcka grooming och barnpornografi. Att den föregivna ambitionen är att skydda barn har gjort det svårare för motståndarna att få gehör för kritiken mot det långtgående inkräktande i medborgarnas personliga integritet som elektronisk massövervakning innebär.

Kritiker menar att barn i själva verket kan komma att utsättas för större fara när sekretessen hävs. Detta genom att allt de skriver och bilder de skickar nu kan hamna i händerna på ett stort antal för barnen okända personer hos Internet-leverantörer och myndigheter med de risker och de integritetskränkningar detta innebär.

Frivilligt idag, obligatoriskt imorgon

I ett första skede uppges det bli frivilligt för Internet-leverantörerna att implementera funktioner för massövervakning av alla sina kunder. Signaler finns dock redan från EU-kommissionen om uppföljande lagstiftning som gör detta obligatoriskt för alla som tillhandahåller e-posttjänster och chattverktyg. Ett obligatorium kan också uppstå genom att enskilda länder på eget initiativ övertolkar och går längre i implementeringen av direktivet.

EU-kommissionär Ylva Johansson högsta ansvarig

Högsta ansvarig för sådan ytterligare lagstiftning är den svenska EU-kommisionären och socialdemokraten Ylva Johansson. På grund av det massiva motstånd dessa förslag har mötts av i opinionsundersökningar har hon beslutat att skjuta upp frågan till den 21 september i förhoppning om att situationen då ska ha svalnat så att man kan gå vidare.

“En sorgens dag”

Den tyske EU-parlamentarikern Patrick Breyer är en av dem som kritiserat förslaget. Han kallar i en kommentar det nu klubbade massövervakningsförslaget för “en sorgens dag för alla de som förlitat sig på fri och konfidentiell kommunikation och korrespondens. inklusive brottsoffer och uppgiftslämnare till media”.

Breyer skriver vidare att fördämningarna helt har brustit så att godtycklig övervakning av privatlivet nu blir tillåten ända in i sovrummet – på ett totalitärt sätt har vi inte längre rätt att kräva att ingen obehörig läser vår post eller lyssnar när vi använder våra telefoner. Han beskriver det som “ineffektivt, olagligt och oansvarigt”.

Om man verkligen vill skydda barn bättre och komma åt den övergreppsbrottslighet som de utsätts för bör man enligt Breyer i stället ge polisen ökade resurser att spränga pedofilringar och nätverk för barnpornografi – idag samlas anmälningarna på hög och polisen ligger åratal efter i utredningsarbetet.