Sverigedemokraterna säger ja till att lätta på kraven för arbetskraftsinvandrare, så att fler migranter kan komma till Sverige. Det berättar partiets migrationspolitiske talesman Ludvig Aspling för Samnytt.
– I vissa fall kan det nog vara motiverat, säger han.
Förra året beviljade Migrationsverket drygt 27 000 uppehållstillstånd till arbetskraftsinvandrare. Även om det är en rejäl minskning jämfört med fem år tidigare, då mer än 43 000 arbetstillstånd beviljades, så utgör gruppen arbetskraftsinvandrare den största invandrargruppen.
Anledningen till minskningen är inte minst det krav på god försörjning som infördes 1 november 2023. Innan dess räckte det med en bruttomånadslön på 13 000 kronor för att få arbetstillstånd. De senaste två åren har inkomstkravet emellertid uppgått till 80 procent av Sveriges medianlön.
I år betyder det en lägsta lön på 29 680 kronor för att få uppehållstillstånd på grund av arbete. Inga undantag beviljas.
Sänkta krav
Nu diskuteras att återigen ändra på kraven för arbetskraftsinvandrarna. I första hand handlar det om en höjning av inkomstkravet från dagens 80 procent av medianlönen, till 100 procent.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Liberalerna vill lyssna på Reinfeldt: Säger nej till nya invandringskrav
Det skulle innebära att endast arbetskraftsinvandrare som lyckats få ett anställningskontrakt med minst 37 100 kronor i bruttolön kan komma i fråga för att få arbetstillstånd i Sverige.
Samtidigt diskuteras införandet av undantag för vissa yrkesgrupper. Undantag som alltså inte finns idag. Migrationsverket har exempelvis tagit fram en lista med 152 yrken som föreslås få undantag från kraven. Taxichaufförer, personliga assistenter och kriminalvårdare är några av de yrken som finns med på den.
De yrkesgrupper som beviljas undantag skulle i sådana fall återgå till det regelverk som gällde innan 1 november 2023. Alltså en lön på 13 000 kronor skulle räcka för att få arbetstillstånd.
SD inte emot undantag
Sverigedemokraterna sitter inte i regeringen, men är i och med Tidösamarbetet ett samarbetsparti. Och SD:s migrationspolitiske talesman Ludvig Aspling säger att hans parti är berett att stödja införandet av vissa undantag från inkomstkravet. Han vill emellertid inte göra så många undantag som Migrationsverket föreslår.
LÄS ÄVEN: Uppehållstillstånd: Oförändrat antal med Tidöregeringen
– Det här utkastet är alldeles för brett. Vi behöver inte göra så många undantag, säger han till Samnytt i telefon från Japan.
– Det kan finnas exempel på yrken där man kan behöva göra ett undantag. Det vi framför allt har talat om gäller sjukvården till exempel. Men en sådan lista måste ha tydligare kriterier. Det kommer inte att vara över 150 yrken, utan det kommer vara ett mindre antal.
Aspling medger att det finns en risk för att invandringen ökar ytterligare, om det införs nya undantag i lagstiftningen.
– Om undantagen blir väldigt breda så är det ju uppenbart att det finns en sådan risk. Det är klart, säger han, men påpekar att Sverige skulle behöva fler sjuksköterskor.
– Men det är väldigt få sjuksköterskor som jobbar med arbetstillstånd idag. Det beror på att de behöver en yrkeslicens. En sådan yrkeslicens är svår att få som arbetskraftsinvandrare, konstaterar SD-politikern.
Undviker frågan
Ludvig Aspling kan inte nämna någon annan yrkesgrupp som Sverigedemokraterna kan tänkas vilja göra undantag för. Han återkommer till att nämna just sjuksköterskor.
LÄS ÄVEN: Ludvig Aspling: SD-väljare har inte blivit grundlurade
– Vi har nämnt det som ett exempel. Det ska vara fall där samhällsintresset väger tyngre än intresset av att se till att inte utsätta människor för onödig lönekonkurrens, säger han.
Det kan råda väldigt delade meningar om vad som är ett samhällsintresse. Om man frågar Vänsterpartiet vad som är ett samhällsintresse, så kanske de tycker annorlunda än vad ni gör?
– Det är ju en politisk fråga. Frågar du MSB, så tycker de att en bibliotekarie är ett samhällsviktigt yrke.
Men det är det min fråga handlar om. Hur stora undantag vill SD göra? Som jag läser förslaget så verkar det snarare som att ni öppnar upp för mer invandring, eller arbetskraftsinvandring, i och med alla de här undantagen som diskuteras?
– Ja, men det finns en utredning som har tagit fram förslag på lagändringar. Den här listan på undantagen kommer inte från den utredningen.
Nej till undersköterskor
Ludvig Aspling låter skeptisk till att låta undersköterskor få arbetskraftsinvandra till Sverige, om de inte uppfyller inkomstkraven, och han är även tveksam till hemtjänstpersonal.
– Undersköterska är en gymnasieutbildning idag. Det går att läsa till undersköterska på gymnasienivå. Det tycker inte jag är motiverat. Vi har så pass många arbetslösa eller personer som jobbar i mindre utsräckning än vad de skulle kunna göra i Sverige, så de bör kunna klara en gymnasieutbildning, resonerar han.
Men undantag från inkomstkravet är SD ändå berett att göra.
– I vissa fall kan det nog vara motiverat, men då är det ju inte hundratals yrken utan i enskilda fall, säger Ludvig Aspling.
Ja, och då är frågan: Vilka enskilda fall?
– Det får vi se. Men när vi pratar om ett förslag som landar i 152 yrken, så är det ju inte undantag längre. Då blir det nästan en ny huvudregel. Då blir antalet yrken som omfattas av huvudregeln ganska litet, säger Sverigedemokraternas migrationspolitiske talesman Ludvig Aspling.
LÄS ÄVEN: Här är migranterna som föreslås få undantag från inkomstkravet
📣 Gillar du Samnytt?
Om du uppskattar Samnytts journalistik och vill att vi ska kunna fortsätta granska etablissemanget – bli gärna prenumerant!
- JUST NU: Halva priset på prenumeration – klicka här.
- Swish: Donera valfri summa till 123 083 3350
- Vill du donera på andra sätt? Läs mer här.
