En pakistansk kvinna kom tillsammans med sin man till Sverige för att studera. I Sverige säger hon sig ha blivit misshandlad av maken, som sedan lämnat henne och hotar ta vårdnaden om deras gemensamma barn. Hon kommer heller inte överens med sina föräldrar. Hon får nu asyl då hon anses riskera skyddsgrundande behandling “på grund av att hon är kvinna”. Nämndemännen körde över rådmannen som ville utvisa. De vägrar svara om hur de tillämpar utlänningslagen.

En kvinna från Pakistan, “A”, fick i augusti 2018 ett tretton månader långt uppehållstillstånd i Sverige då hon sa sig vilja studera här. Hennes make, “B”, fick uppehållstillstånd på anknytning. Hon säger att paret gift sig i hemlighet i Pakistan utan föräldrarnas vetskap. Knappt två veckor innan uppehållstillståndet för studier gick ut så valde hon att söka asyl. Migrationsverket refererar kvinnans asylberättelse med bland annat följande stycke:

Under tiden som du befann dig i Sverige uppdagades att din make redan var gift med en annan kvinna och att han hade två barn med henne. B:s första fru fick reda på ert äktenskap och berättade det för din familj.

Det ledde till att din familj hotade din make. Din make har behandlat dig illa och misshandlat dig i både Pakistan och Sverige. När han fick reda på att du var gravid i Sverige ville han att du skulle göra abort och misshandlade dig i syfte att framtvinga ett missfall.

Din make har nu återvänt till Pakistan och har lämnat dig. Han ämnar återuppta relationen med sin första fru i enlighet med hans familjs vilja. Om du skulle återvända till hemlandet skulle du vara utan nätverk som ensam kvinna eftersom din familj förskjutit dig.

Det kan även finnas risk för hedersproblematik från din familjs sida eftersom du gift dig utan deras tillåtelse och kommer hem med ett barn. Vidare är din make ett hot mot dig och om du skulle återvända med ett barn han har hotat att ta det ifrån dig.

Migrationsverket trodde inte på kvinnans berättelse och beslutade därför om utvisning. Hon överklagade då utvisningsbeslutet till migrationsdomstol.

Kvinnan födde barn i april 2020 och har som bevisning i målet lämnat in en svensk förlossningsjournal. Domstolen tror på att hon fött barn i Sverige men anser inte att det är tillräckligt för att hon ska få asyl. Till stöd för att hon ska få asyl hänvisar kvinnan även till den här artikeln i Samnytt som handlar om ett hedersmord i kvinnans hemprovins Punjab i Pakistan.

Får asyl då maken lämnat henne

Den slutgiltiga motivationen till varför migrationsdomstolen beviljar kvinnan och hennes dotter uppehållstillstånd som konventionsflyktingar är tämligen kortfattad och något oklar. Domstolen skriver att kvinnan uppgifter varit “detaljerade och sammanhängande”. Sedan förklaras att:

Migrationsdomstolen anser vidare, eftersom det åberopade händelseförloppet sannolikt har ägt rum, att A löper en sannolik risk att utsättas för skyddsgrundande behandling i Pakistan på grund av att hon är kvinna.

Nämndemannadom

Domen har målnumren UM 4004-20 och UM 10791-20 och går att beställa från förvaltningsrätten i Stockholm. De som dömde i målet och som anslöt till den slutgiltiga domen var nämndemännen Anne Källman (MP), Anders Wallner (S) och Anita Widlund (S). Domen är en så kallad “nämndemannadom”. Rådmannen Per Eskilsson var nämligen skiljaktig och ville utvisa kvinnan och hennes barn.

I sin skiljaktiga mening anför Eskilsson att kvinnans muntliga uppgifter “saknat utförlighet och detaljrikedom”.

Så säger rådmannen

Enligt utlänningslagen 4 kap. 1 § kan man få asyl och flyktingstatus om man löper risk för förföljelse på grund av kön. Då det inte självklart följer ur lagen på vilka premisser misshandlade kvinnor ska få asyl har vi kontaktat domarna för att höra hur de tänker i den här typen av ärenden.

Den skiljaktige rådmannen Per Eskillson låter meddela att han inte kan svara på hypotetiska frågor om hur han skulle ha dömt om han trott på kvinnans berättelse.

Nämndemännen vägrar yttra sig

Nämndemannen Anita Widlund är en socialdemokratisk partiveteran som är engagerad inom kyrkopolitiken. Hon kandiderade till kommunfullmäktige i Stockholm 2018 och är en av huvudmännen bakom Murbeckska stiftelsen. Hon hävdar att hon inte får svara på frågor när vi ringer upp henne.

Anne Källman är representerar Miljöpartiet i domstolen. Vi har ställt frågor till hennes röstbrevlåda och skrivit till henne via SMS. Hon har valt att inte återkomma. Källman var inblandad i en tidigare nämndemannadom vi rapporterat om på Samnytt.

Domstolsverket lyfter på sin rekryteringssida för nämndemän fram den socialdemokratiske nämndemannen Anders Wallner som ett föredöme för nämndemän inom förvaltningsdomstolarna. Wallner hävdar att han inte ska svara på frågor om enskilda domslut men har inkommit med en skriftlig kommentar.

Nämndemän har rätt att uttala sig

För det som sägs under överläggningen där nämndemän och rådman diskuterar vilket domslut de ska komma fram till råder sekretess. 43 kap. 6§ Offentlighets och sekretesslagen slår fast att:

Sekretess gäller hos en domstol i dess rättskipande eller rättsvårdande verksamhet för uppgift om
1. innehållet i en ännu inte meddelad dom eller i ett annat ännu inte meddelat beslut, och
2. vad som har förekommit vid överläggning inom stängda dörrar angående dom eller annat beslut.

Juridiskt sett finns det alltså inga hinder för nämndemän att kommentera domar där de varit med och fattat beslut efter att dom fallit och så länge de inte talar om vad som diskuterats under överläggningen.