En kvinna från Algeriet med en multisjuk dotter har sedan tidigare uppehållstillstånd och flyktingstatus i Grekland. Med motiveringen att vården i Grekland är för dålig har hon nu sökt asyl i Sverige. Migrationsdomstolen i Stockholm tvingar Migrationsverket att pröva familjens asylansökan. Domstolen motiverar beslutet med osäkerhet kring tillgången till vård i Grekland och att operationer redan planerats in i Sverige.
En kvinna från Algeriet sökte tillsammans med sin dotter asyl i Grekland 2017. Familjens asylansökan beviljades. Dottern är multisjuk och lider bland annat av mikrocefali. Då kvinnan ansåg att vården i Grekland är dålig sökte hon asyl i Sverige i februari 2020. Migrationsverket vägrade pröva asylansökan. Familjen överklagade beslutet till migrationsdomstol. I januari i år tog förvaltningsrätten i Göteborg upp fallet.
Svårt resa till Grekland
Rätten diskuterar om flickans sjukdomsbild medför att hon ska få asyl för att det är svårt att ta sig till Grekland. I domen står skrivet:
Domstolen bedömer att det utifrån vad som framgår om B:s dagliga behov av vård är oklart om hon kan genomföra resan till Grekland utan att det skulle innebära en risk för hennes hälsa. Detta gäller särskilt med tanke på den höga infektionsrisk som föreligger samt den stora mängd kramper som hon drabbas av dagligen. Möjligheterna att resa påverkas givetvis även av den pågående pandemin.
Rätten tror dock att Migrationsverket med ”planering och framförhållning” kan organisera en resa till Grekland på ett ”godtagbart vis”.
Bra vård i Sverige
Domstolen påpekar att vården i Sverige håller en hög nivå:
Det framgår vidare att det i Sverige finns en väl fungerande struktur, planering och samarbete kring B:s vårdbehov. Det är tydligt att
detta redan har haft en inverkan på hennes allmänna hälsa och bör också ha ökat hennes livskvalitet. Det har planerats in flera komplexa operationer som också förväntas varaktigt förbättra hennes hälsotillstånd och livskvalitet framöver.
Kanske dålig vård i Grekland
Rätten påpekar att även om det inte är säkert att vården är sämre i Grekland än i Sverige så är det svårt att bevisa vilken kvalitet den grekiska vården har. Kötiderna för medicinska ingrepp kan också vara längre:
Även om det inte framkommit något i målet som ger anledning att
betvivla den grekiska sjukvårdens förmåga är det oklart om B skulle erbjudas likvärdiga åtgärder/insatser där. Med stor sannolikhet skulle det åtminstone dröja avsevärt mycket längre innan hon skulle få tillgång till motsvarande livsförbättrande operationer.
Låga bidragsnivåer i Grekland
Domstolen skriver att möjligheten till en bidragsförsörjd tillvaro är sämre i Grekland än i Sverige:
A har vidare uppgett att hon haft stora problem med att få tag på boende, sjukvårdsmaterial samt pengar att försörja sig med under sin tid i Grekland. Detta särskilt då hon varit tvungen att ta hand om sin dotter på heltid vilket försvårat hennes möjligheter att försörja sig själv och sin dotter.
Migranter tvingas leva ”på gatan” i Grekland
Rätten hävdar vidare att familjen tvingades leva ”på gatan” i Grekland:
Det är oklart hur dottern och modern kommunicerar men mycket
talar för att dottern känner av hur modern mår och att moderns psykiska stress och oro inför att eventuellt på nytt hamna i ett liv på gatan i Grekland måste påverka dottern negativt.
”Sammantagen bedömning” ger asylprövning
Efter att ha noterat att familjen levt på gatan i Grekland, att bidragsnivåerna i Grekland är låga och att man kan få vänta länge på operationer så gör domstolen en ”sammantagen bedömning”. Domstolen skriver:
Vid en sammantagen bedömning av vad som framkommit i målet om Bs hälsotillstånd, den vård och de operationer som finns inplanerade för henne i Sverige, hennes kommunikations- och uppfattningsförmåga samt den relativa osäkerhet som finns kring möjligheterna att utifrån Bs förutsättningar få till ett godtagbart verkställande och mottagande i Grekland, finner migrationsdomstolen att det framstår som stötande ur ett humanitärt perspektiv att avvisa hennes ansökan om asyl.
Domstolen ålägger alltså Migrationsverket att pröva familjens asylansökan trots att familjen redan fått asyl i Grekland. Domen har målnummer UM 9475-20 och går att beställa från förvaltningsrätten i Stockholm. En anonymiserad version av domen går att ladda ner här 
Assistansersättning
Det är oklart hur mycket assistansersättning familjen kommer få om de får stanna permanent. Förutom mikrocefali så uppges dottern i familjen bland annat ha problem med 2-10 epileptiska anfall per dag. Hon behöver även hjälp med att vändas på natten.
LÄS ÄVEN: Får asyl då han saknar förmåga till självständigt liv
