Bostadspriserna har stigit kraftigt under en längre tid, markant mer än konsumentprisindex vilket gjort ägandet av sin bostad åtkomligt för en minskande andel av medborgarna. Många har beskrivit situationen som en bubbla och nu varnar även Finansinspektionen för att ett kraftigt prisfall kan vara i antågande.

En faktor som drivit prisbilden uppåt är den konstgjort låga styrränta som Riksbanken under lång tid hållit fast vid. Till följd av en skenande inflation, bland annat beroende på socialdemokratiska priser på el och drivmedel, måste riksbanken kliva in och höja räntan.

Detta kan dock enligt Finansinspektionen slå hårt mot högt belånade hushåll som lockats in på bostadsmarknaden fastän de befinner sig på marginalen eller långt under denna i en mer normalt ränteläge. Många kan tvingas sälja för att rädda privatekonomin.

Större utbud med lägre prissättning

Det innebär att utbudet ökar och att snabba försäljningar där man inte kan vänta på rätt köpare kräver lägre prissättning. Detta kan i sin tur driva hela prisbilden på bostadsmarknaden kraftigt nedåt bedömer Finansinspektionen.

– Nu kan vi ha ett skifte i de underliggande faktorerna som skulle kunna påverka bostadspriserna nedåt, potentiellt ganska kraftigt nedåt, sade myndighetens generaldirektör Erik Thedéen i en kommentar till media på en pressträff.

Inflation och S-priser på el och drivmedel inverkar

De faktorer som Finansinspektionen i sin kartläggning lyfter fram som tunga påverkande faktorer på bostadspriserna är de den skenande inflationen i spåren av den socialdemokratiska regeringens extremt höga el- och drivmedelspriser som i sin tur drivit upp priserna på bland annat livsmedel kraftigt.

Att inflationen skenar tvingar samtidigt Riksbanken att efter en lång tid av artificiellt låg styrränta börja höja denna, vilket sedan påverkar bolåneräntorna. Enligt Thedéen vore “en viss dämpning av priserna” välkommen men utvecklas det till ett prisras och en sprucken bubbla kan situationen bli kaotisk.

Högre skuldsättning hos bolåntagare

Finansinspektionen vill nu att bolånetagare som riskerar att drabbas ekonomiskt ska ges utökade möjligheter att säga upp sina bolån i förtid. Enligt myndighetens kartläggning ökade den genomsnittliga lånesumman för ett bolån med tolv procent förra året jämfört med året innan.

Den genomsnittliga så kallade bruttoskuldkvoten för nya bolånetagare steg samtidigt från 307 till 327 procent. Det är den högsta nivån någonsin sedan myndigheten började med sådana här kartläggningar.