En unik kartläggning från King’s College London gör gällande att endast 30 procent av världens högrisklabb kan klassas som tillräckligt säkra.

Så kallade högrisklaboratorier har hamnat i blickfånget sedan misstankar uppkommit om att coronapandemin härstammar från ett sådan laboratorium i Wuhan, Kina. Misstankarna har ytterligare stärkts efter att det framkommit att tre forskare vid kinesiska virologiska institutet i Wuhan, WIV, insjuknade med covid-19-liknande symtom redan vintern 2019, något som Samnytt tidigare rapporterat om.

Vid högrisklaboratorier bedrivs riskfylld forskning kring virus och bakterier. Därför är säkerhetskraven högt ställda. Forskare i biosäkerhet vid brittiska King’s College London har upprättat en databas där världens samtliga kända högrisklaboratorier har kartlagts och delvis säkerhetsklassats, skriver SvD. En liknande databas har inte tidigare funnits tillgänglig.

LÄS ÄVEN: Kinesisk virolog: Coronaviruset kom från militärt laboratorium

De flesta högrisklabben ligger nära stadskärnor

– Under pandemin insåg vi behovet av att veta var dessa labb ligger. Det fanns ingen sådan översyn. Det gjorde att exempelvis journalister vid The Economist sökte labben på Wikipedia, säger Filippa Lentzos som leder centret för säkerhetsstudier vid King’s College London.

Tillsammans med forskaren Gregory Koblentz, chef för bioförsvarsprogrammet vid amerikanska George Masonuniversitetet, har Lentzos identifierat och listat högrisklabb som arbetar med virus som kan vara farliga för människan. I samband med WHO:s årliga möte i Genève i torsdags offentliggjordes databasen för första gången.

Hittills finns cirka 60 labb listade, utspridda på 23 olika länder. De allra flesta högrisklaboratorierna ligger i Europa, totalt 25 stycken. I Nordamerika finns 14, i Afrika tre och i Australien fyra stycken. I Asien ligger 13, varav tre i Kina. Tre fjärdedelar av de kartlagda högrisklabben ligger nära stadskärnor. Folkhälsomyndighetens laboratorium i Solna är det enda högrisklaboratoriet i Norden.

LÄS ÄVEN: Kinesiska militären ville använda corona som biologiskt vapen för tredje världskriget

Arbetar med att göra virus så farliga och smittsamma som möjligt

Högrisklaboratorier som sysslar med aktiv forskning ägnar sig bland annat åt genetiska manipulationer, där så kallad ”Gain-of-Function” ingår. Så kallas forskning som syftar till att göra virus så farliga och smittsamma som möjligt. Ändamålet uppges vara att med kunskaper om detta kunna utveckla framtida vaccin och behandlingar men traditionellt har forskningen också bedrivits för militära syften.

Av kartläggningen framgår att det finns brister i säkerheten hos ett stort antal högrisklabb. För att bedöma riskbilden har forskarna analyserat information om labben samt de olika ländernas regelverk gällande kontroll av biologisk forskning med farliga virus och bakterier.

Endast 30 procent av labben har vid inventeringen kunnat klassas som tillräckligt säkra, de flesta av dem ligger i Nordamerika och Europa. Vid 40 procent av labben har säkerheten betecknats som ”medium”. Ett flertal högrisklabb i Indien, Japan, Saudiarabien, Italien och Belarus samt Gabon, Elfenbenskusten och Sydafrika bedöms hålla låg biosäkerhet.

LÄS ÄVEN: Brittisk modell fick Astra Zenecas vaccin – avled

”Olyckor sker hela tiden”

Enligt Lentzos är det inte ovanligt med virusläckor från osäkra labb. Hon uppger att farliga sjukdomsvirus tidigare har läckt från högsäkerhetslaboratorier i Ryssland, Kina, Singapore och USA. Lentzos menar att det ofta handlar om den mänskliga faktorn. Att virus är osynliga för blotta ögat och ofta luftburna gör saken inte lättare.

– Olyckor sker hela tiden i labb. Man spiller vätska, krossar en bägare eller slarvar med skyddskläderna. En forskare kan bli smittad utan att veta om det, och tar sedan med smittan hem där familjen smittas och därefter sprids viruset vidare, säger hon.

Samtidigt vill hon inte överdramatisera risken för labbläckor. Hon menar att labben är oumbärliga för forskning och utvecklingen av vaccin, behandlingar och diagnosticering. Men högrisklabb kan även användas för att utveckla biologiska stridsmedel.

Nervgiftet novitjok är ett exempel. Det användes på den ryske oppositionspolitikern Alexsej Navalnyi förra året. Även dubbelagent-paret Skripal förgiftades med novitjok 2018.

Enligt Lentzos krävs en höjning av säkerhetsnivån rent generellt. Labbsystemet ISO 35001 är upprättat för att säkerställa gemensamma regler för biosäkerhet. Hittills har inget av världens högrisklabb anslutit sig till kravspecifikationen ISO 35001.