I spåren av indikationer på ökande smittspridning av coronaviruset riktas nu kritik mot Folkhälsomyndigheten och statsepidemiolog Anders Tegnell som kommunicerat budskapet att det inte blir någon andra våg av epidemin, på samma som han initialt förutspådde att smittan inte skulle nå Sverige överhuvudtaget. Som ett resultat av den hållningen har inte erforderliga förstärkningar av beredskapen gjorts. Situationen uppges i flera avseenden vara lika dålig idag som när den första vågen slog till.

Insjuknande- och dödstalen ökar liksom trycket på sjukvården och på många håll har den underdimensionerade vårdapparaten redan slagit i taket igen efter en kortare tids andhämtning. Den första covid-19-vågen avslöjade på ett obarmhärtigt sätt hur landets politiska ledning under lång tid eftersatt krisberedskapen.

Kritik från regionerna mot Tegnell

Nu riktas ny kritik från vårdchefer runtom i landet om att de lugnande försäkringar som lämnats av Folkhälsomyndighetens kontroversielle frontfigur, statsepidemiolog Anders Tegnell, invaggat beslutsfattare i en falsk trygghet om att virusfaran snart är över. Det har i sin tur enligt kritikerna medfört att man låtit krisberedskapen ligga kvar på en låg och otillräcklig nivå.

I flera regioner ser vårdansvariga sig nu föranledda att gå ut och öppet ifrågasätta Folkhälsomyndighetens uppgifter och själva ta på sig ansvaret att förmedla en mer korrekt bild av läget till beslutsfattare och allmänhet.

Höll egen pressträff när FHM:s uppgifter inte stämde

När Uppsalas sjukvårdsdirektör Mikael Köhler för en månad sedan kallade till pressträff kände han sig nödsakad att inleda med orden ”Jag tänkte börja med att dementera vår kollega i Stockholm, Anders Tegnell, som kanske antydde att läget börjar se bättre ut”. Tvärtom menade Köhler att den som i likhet med honom själv och hans vårdpersonal har markkontakt kan vittna om en helt annan och motsatt verklighet där situationen i regionen tvärtom försämras och där smittspridningen ökar.

Närvarande vid den pressträffen var även Uppsalas chef för smittspårning och provtagning, Fredrik Settergren. När han tog till orda riktade han skarp kritik mot Folkhälsomyndigheten som genom sin felaktiga information förlett oss andra att tror att Sverige i motsats till andra länder skulle förskonas från en andra våg av virusepidemin – felaktig information som gjort att han och Köhler, bland annat genom den aktuella pressträffen, sett sig nödsakade att slå larm.

Andra våg i flera regioner

En liknande utveckling av den faktiska smittspridningen i kontrast till vad Folkhälsomyndigheten förutspått har kunnat konstateras också flera andra regioner, bland annat Norrbotten. Kronoberg är en annan region där man satt sin tillit till Folkhälsomyndighetens lugnande besked och nu står oförberedda inför den nya smittvågen då man riktat in sina resurser på att i stället beta av den vård som blivit eftersatt i spåren av den första vågen.

I Region Stockholm uppger man sig ha varit mer försiktig med att lita på Folkhälsomyndighetens förutspåelser om att Sverige skulle klara sig undan en andra våg. Men man har ändå stora problem att få resurserna att räcka till då det sedan länge saknas någon redundans utan tvärtom under lång tid saknats vårdplatser och personal även för ett mer normalt läge.

Lugnande besked kan ha förvärrat smittspridningen

Nu larmar man om att fallen av covid-19 ”ökar lavinartat” och att den redan undertaliga personalstyrkan minskar oroväckande i takt med att anställda insjuknar. Clara Strömberg är överläkare på Sös-akuten och ordförande för läkarföreningens avdelning på sjukhuset. Hon är kritisk till hur expertmyndigheten blåste faran över och hur detta kan ha bidragit till den andra våg som nu kommer blivit värre än den annars skulle ha blivit.

– När Folkhälsomyndigheten går ut och säger så där så tänker många att det är lugnt. Folk trängs i butiker och struntar i avståndsmarkeringar, säger hon i en kommentar till DN.

Ändrar sig inför fullbordat faktum

Först nu efter att en andra våg varit över Sverige i snart en och en halv månad har Folkhälsomyndigheten vänt i sin kommunikation och lämnat en lägesrapport till regeringen där man talar om en ”omfattande samhällsspridning av covid-19”. Detta sedan fler än hälften av landets regioner, tyngda av långvariga nedskärningar och sparbeting och i avsaknad av förstärkt krisberedskap, tvingats gå upp i stabsläge.

Regeringens ”panikåtgärder” kan vara kontraproduktiva

Den på sängen tagna regeringen som valt att bara lyssna på Tegnell och inte hämta in lägesrapporter från regionerna, vidtar nu vad många menar är ogenomtänkta panikåtgärder i ett försök att hejda den andra vågen av viruset.

Nyligen höll statsminister Stefan Löfven (S) och socialminister Lena Hallengren (S) en presskonferens där man meddelade att man nu torrlägger landet på alkohol efter klockan 22 på kvällen, då alla utskänkningsställen måste upphöra med sin utskänkning och börja fösa ut gästerna.

Kritiker varnar för att beslutet kommer att drabba den redan hårt prövade restaurangnäringen hårt med stora ekonomiska förluster och ytterligare ökad arbetslöshet som följd. Samtidigt menar man att åtgärden är kontraproduktiv – alkoholförtäringen kom inte att upphöra, bara flytta till privata fester och svartklubbar där, i motsats till offentliga lokaler, möjligheterna att kontrollera att regler för smittskydd är obefintliga.

Motsatt besked för bara veckor sedan

Regeringens besked nu kontrasterade skarpt mot det man lämnade vid en tidigare presskonferens för bara veckor sedan.

Med utgångspunkt i Folkhälsomyndighetens och Anders Tegnells – som det senare skulle visa sig felaktiga – försäkringar om att ingen andra våg skulle drabba Sverige, endast lokala mindre kluster, blåste Lena Hallengren då faran över, meddelande att de sedan i våras gällande nationella rekommendationerna för minskad smittspridning inte längre behövdes, att regionala sådana räckte.

Restriktionerna för besök på landets hårt dödsdrabbade äldreboenden hävdes, liksom de särskilda rekommendationerna för äldre över 70 år som varit mest dödsdrabbade och generellt betraktats som en riskgrupp. Även begränsningen för antal personer vid evenemang höjdes från 50 till 300.

Erkänner att man haft fel

Inför faktum erkänner nu Anders Tegnell att han och myndigheten hade fel och att man återigen spridit felaktig information. Betydligt färre har också visat sig vara immuna än vad FHM trott skulle bli fallet. Men skadan är redan skedd menar vårdansvariga ute i regionerna som förberett sig för det lindrigare scenario som Tegnell aviserat.

För stor tillit till FHM ett problem

Regiondirektör Anna-Stina Nordmark Nilsson i Norrbotten sätter ord på problemet med den stora tillit vi i Sverige sätter till våra myndigheter och vilka konsekvenser det kan få när det visar sig att de inte är att lita på.

– Vi är vana vid att då en myndighet pratar så lyssnar vi. Vi är en liten region och vi lutar oss oerhört mycket på den kunskap som finns och som vi anser att vi själva inte besitter, säger hon i en kommentar till DN.

Media hyllar Tegnell

En bidragande faktor till den uppkomna situationen menar många också är att landets journalister inte kritiskt granskat Folkhälsomyndighetens kommunikation utan i stället backat upp myndigheten och därmed på ett olyckligt sätt förtroendet för denna.

En färsk undersökning genomförd av pr-byrån Aalund visar att journalistkåren generellt betraktar Folkhälsomyndighetens statsepidemiolog Anders Tegnell som ett föredöme och hyllar honom som ”exceptionell”, att ”allt annat bleknar i jämförelse” samt ”han berättar som det är”.

Tar kritiken med ro

Anders Tegnell själv tar också kritiken som nu riktas mot honom från regionerna med ro. I en kommentar till DN säger han att han inte tror att Folkhälsomyndighetens felaktiga kommunikation haft några konsekvenser för regionernas beredskap på det sätt som de själva hävdar.

Tegnell medger att situationen är allvarligare än den han flaggat för men säger sig vara ”helt övertygad om” att regionerna trots motsatt besked från Folkhälsomyndigheten ändå ställt in sig på en situation liknande den i våras. I kontrast till andra uppgifter menar Tegnell också att Socialstyrelsen och andra aktörer sett till att beredskapen är god vad gäller förråd av utrustning, mediciner och kapacitet att öka antalet intensivvårdsplatser.

Att förutse hur smittspridningen skulle utveckla sig under hösten menar statsepidemiologen har ”varit jättesvårt”. Varför han mot bakgrund av den insikten valt att kommunicera faran över i stället för att ta höjd för ett allvarligare läge framgår inte.