Chefredaktören Toivo Jokkala gömmer sig bakom Arbetarens logotyp på en mingelinbjudan. Faksimil Facebook

GRANSKNING: Tidningen Arbetaren lurade till sig hundratusentals skattekronor i presstöd

938 Shares

Siffror i tidningens årsredovisningar visar på att en del av deras prenumerationer kan vara falska. Den betalda upplagan används som ett underlag för statligt presstöd som utgör hela 70% av Arbetarens budget. Samhällsnytts granskning visar att tidningen sannolikt lurade till sig hundratusentals kronor i presstöd och – möjligtvis – inte hade rätt till presstöd alls. ”Detta kan vara brottsligt”, kommenterar en vice chefsåklagare till Samhällsnytt. Tidningens chefredaktör Toivo Jokkala vars underskrift står på ansökningshandlingar om presstöd vägrar att kommentera uppgifterna.

Tidningen Arbetaren ägs av Syndikalisternas fackförbund och definierar sig som ”en radikal röst underifrån”. I motsats till sin självbild har tidningen dock profilerat sig genom åren som en megafon för medel- och övre medelklassvänstern i storstäder samt etablissemanget. Trots sin ringa storlek och betydelse agerar Arbetaren som en viktig medhjälpare till de större mediehusen när det kommer till hatkampanjer och förföljelser av oliktänkande. Ideologiskt förespråkar Arbetaren ett högt skattetryck – vilket också har en naturlig förklaring: tidningens budget består till drygt 70% av statens presstöd.

För utgivning under 2017 fick tidningen sammanlagt 2 955 000 kronor från Presstödsnämnden, medan siffran för 2016 blev 2 462 500 kronor. I dagsläget har Arbetaren sju anställda vars löner betalas till största delen genom skattesedeln tack vare det generösa presstödet. Till skillnad från nya medier som Samhällsnytt, som är oberoende av staten och existerar med hjälp av läsardonationer och reklamintäkter, hade tidningen sannolikt inte kunnat överleva utan statliga bidrag.

Under 2011 varslades exempelvis alla anställda på Arbetaren om uppsägning när Presstödsnämnden började ifrågasätta efterlevnaden av reglerna för presstödet på tidningen. Denna gång ändrade Presstödsnämnden sin bedömning – och räddade kvar den krisande redaktionen.

Det kärva läget för tidningens ekonomi har dock inte slutat där. Enligt en källa med insyn i ekonomi på en vänsterpublikation är det vanligt förekommande att små tidningar på vänsterkanten friserar sina läsarsiffror för att uppfylla kraven för presstöd. Källans uppgifter bekräftas i vår granskning av Arbetarens ekonomi, som visar på att tidningen sannolikt lurade till sig hundratusentals kronor i presstöd.

Enligt Presstödsförordningen har en tidning rätt att söka driftsstöd – den form av stöd som Arbetaren får – vid en abonnerad upplaga på minst 1500 exemplar – det vill säga minst 1500 betalande prenumeranter. Vid den nivån får man det lägsta beloppet som för närvarande ligger på 1 763 000 per år. Nästa nivå där presstödet höjs med drygt 600 tusen kronor är 2000 betalande prenumeranter – den nivå som tidningen Arbetaren legat på i flera år.

Antalet prenumerationer och efterlevnaden av andra krav ska mätas och kontrolleras av branschorganisationen TS Mediefakta AB som utfärdar ett särskilt presstödsintyg. Samhällsnytt har pratat med organisationens medierevisor Per Nilsson, som berättar om processen:

– Tidningen ska göra en redovisning för varje nummer och så skickar de in informationen till oss månadsvis.

Enligt Per Nilsson kontrolleras tidningens uppgifter först och främst genom tryck- och distributionsfakturor. I andra hand tittar man även på ekonomin. Och då är det viktigt att tidningens årsomsättning är minst lika stor som alla de förväntade intäkterna från prenumerationer.

– Ibland kan det vara mindre dippar som kan bero på kampanjer eller på att man inte får betalt från alla kunder, men det ska vara max någon procent.

Nilsson säger att företaget tillåter maximalt 3% skillnad mellan den officiella upplagan och den ekonomiska täckningen för den – det vill säga de pengar som faktiskt kommer in på tidningens bankkonto.

– Är det jättestora skillnader så är det nog något fel i systemet… eller något sådant där… Det är svårt att säga generellt vad det kan bero på, men det är något allvarligt, säger Nilsson.

När Samhällsnytt går igenom Arbetarens ansökningshandlingar för presstöd och tidningens årsredovisningar inlämnade till Skatteverket upptäcker vi att siffrorna inte går ihop. I sin ansökan för presstöd för 2016 som baseras på upplagesiffror från året innan intygar tidningen att den betalda upplagan låg i genomsnitt på 2062 exemplar under året. Med prenumerationspriset på 599 kronor per ett helår skulle detta ge tidningen minst drygt 1 161 000 kronor i årsomsättning för 2015. Den här siffran får vi genom att räkna upplagan 2062 gånger prenumerationspriset 599 kronor minus 6% moms på tryckt upplaga, som inte räknas med i årsomsättning.

Av Arbetarens årsredovisning följer dock att deras omsättning för året låg på 1 060 780 kronor, alltså mer än 100 000 kronor mindre än den miniminivå som tidningen skulle ha haft utifrån sin ansökan om presstöd.

Så om vi tar ett exempel att en tidning har 100 betalande prenumeranter medan prenumerationen kostar 100 kronor per år då ska tidningens årsomsättning vara minst 10 000 kronor?

– Ja, det är grundprincipen, säger Nilsson.

Under tiden hade tidningen begränsade rabatter som omfattade endast nya prenumeranter och gav en rabatt på maximalt 100 kronor per år. Mot bakgrund av att tidningens upplagesiffror ligger ungefär på samma nivå år efter år med en trogen och ideologiskt driven läsekrets kunde kampanjen inte påverka årsomsättningen mer än marginellt.

Å andra sidan motsvarar 101 000 kronor som saknas endast drygt 170 årsprenumerationer – som kan tyckas är en förhållandevis liten andel av den totala upplagan på 2062 exemplar. För att förstå varför de 170 prenumerationerna är så viktiga för den syndikalistiska tidningen ska man titta igen på Presstödsförordningen. Arbetarens anmälda upplaga för 2015 ligger på 2062 exemplar – alltså bara en liten bit över tröskeln på 2000 exemplar som ger tidningen drygt 600 tusen skattekronor extra per år.

I beräkningen ovan använde vi den mest välvilliga tolkningen av Arbetarens ekonomiska siffror. Vi utgick ifrån att tidningen hade fått noll kronor i reklam- och annonsintäkter under 2015. Med andra ord antog vi att årsomsättningen bestod uteslutande av prenumerationsintäkter. Så behöver det dock inte vara.

Tidningen marknadsför annonseringsmöjligheter på sin hemsida och även i skrivande stund har man en annons från Hamnarbetares fackförbund uppe som uppmanar till att swisha dem pengar – för att hjälpa ”mot råttorna i hamnen”. Annonsen syftar på en utdragen konflikt mellan fackförbundet och arbetsgivare som redan har lett till en omfattande flykt av kunder från hamnen. Det är oklart om det är arbetsgivare eller kunder som åsyftas i den osmakliga annonsen.

Även under 2015 hade tidningen flera annonser i sin tryckta upplaga. Detta innebär att den verkliga betalda upplagan kan vara ännu lägre än de drygt 1900 exemplar som vi kom fram till enligt beräkningen ovan. Om Arbetaren fick en substantiell hjälp från sina meningsfränder i olika fackförbund som ingick i årsomsättningen kan det betyda att antalet äkta prenumerationer ligger under 1500 exemplar. Detta innebär i så fall att tidningen inte hade rätt till presstöd alls.

Tidningens ansökan om presstöd innehåller en försäkran av Arbetarens chefredaktör Toivo Jokkala om att samtliga uppgifter i ansökan är korrekta. Chefredaktören blir påtagligt nervös och agiterad när vi kontaktar honom med anledning av vår granskning. Jokkala vägrar att svara på några frågor. Vi har även ställt flera frågor via mejl – bland annat om tidningens intäkter från annonser samt om den stora skillnaden mellan Arbetarens årsomsättning och de förväntade intäkterna från prenumerationer – men även där har Toivo Jokkala valt att inte svara på våra frågor.

Samhällsnytt har även varit i kontakt med Jörgen Klareus, ansvarig för presstödsintyg på TS Mediefakta AB, vars signatur står på presstödsintyget för Arbetaren:

– Jag har ingen kommentar till detta eftersom vi inte tittar på omsättningen.

Fast den indikerar ju att en del av deras prenumerationer inte existerar?

– Jag kan inte kommentera det. Dels har jag tystnadsplikt, dels är det olika saker. Vi tittar inte på årsomsättningen alls. Det är i så fall presstödsnämnden som gör det. Jag förstår jag inte vad du är ute efter.

Samtidigt skyller Klareus ifrån sig ansvaret och menar att det inte är han som sammanställer siffrorna i intyget – trots att just hans signatur står på det.

Har det hänt tidigare att siffror för omsättningen och för den betalda upplagan gick isär så här mycket som i det här fallet?

– Jag kan inte kommentera det.

Varför kan du inte kommentera det?

– Jag har tystnadsplikt.

Samhällsnytt har varit i kontakt med Presstödsnämnden som numera är en del av Myndigheten för press, radio och tv. Enligt Kajsa Rodin som är handläggare som arbetar med presstödsfrågor på myndigheten får Presstödsnämnden endast uppgifter om kostnader som tidningen hade under året vid ansökning om presstöd, inte om tidningens intäkter. Detta kan förklara varför ingen på myndigheten har märkt av skillnaden mellan den anmälda upplagan av Arbetaren och deras årsomsättning.

Kajsa Rodin säger att det inte uppdagats några allvarliga oegentligheter under den tid som hon har jobbat på myndigheten, men att Presstödsnämnden skulle vara intresserad av att få in uppgifter om eventuellt fusk:

– Det första vi kan göra i ett sådant fall är att stoppa utbetalningarna, eftersom stödet ges ut i tolfte del varje månad i förskott. Sedan får vi presentera ärendet för nämnden, som ska fatta ett beslut om det blir en polisanmälan, eller ett beslut om återkrav, eller både och.

Vice chefsåklagare på Södertörns åklagarkammare Anna Carlsson Lundh säger till Samhällsnytt att agerandet kan vara brottsligt:

– Jag kan inte ge ett fullständigt besked just nu, men det skulle mycket väl kunna vara ett brott. Om man med avsikt att få, som i det här fallet, ett högre belopp vilseleder staten genom att ge felaktiga uppgifter skulle det kunna vara brottsligt under vissa förutsättningar.

Kan en tidning som är en juridisk person lagföras för brott?

– Men då har man någon som är ansvarig för den juridiska personen – till exempel den som har ansökt om medel på det här sättet.

 

Källor som användes i artikeln kan laddas ned och läsas på följande länkar:

15-02757 Ansökan om driftsstöd arbetaren 2016

16-02849 Ansökan om driftsstöd arbetaren 2017

Årsredovisning-2015-Arbetaren Tidnings AB

Årsredovisning-2016-Arbetaren Tidnings AB

938 Shares

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.