M864. Så heter den klustergranat som USA kommer skicka till Ukraina – trots kritik från Nato-allierade. Flera länder, inklusive USA, har tidigare anklagat Ryssland för att genom användandet av klusterstridsspetsar begå krigsbrott i Ukraina.

I fredags stod det klart. USA skickar vapen och ammunition för ytterligare 800 miljoner dollar, motsvarande närmare nio miljarder svenska kronor, till Ukraina. Hittills har enbart USA skickat vapen för omkring 500 miljarder kronor till det pågående kriget mot Ryssland.

En nyhet i det senaste vapenpaketet kallas för ”förbättrad konventionell ammunition med dubbla ändamål” (DPICM). Det är ett finare ord för klusterammunition.

Klusterbomber

Klusterammunition är bomber, granater eller missiler där verkansdelen utgörs av ett antal mindre delar som delas upp under flykt mot målet. Syftet är flera mindre explosioner över ett större område, istället för en enda stor explosion. Sådan ammunition är särskilt effektiv mot så kallat ”mjuka” mål. Mot människor och lätt bepansrade fordon.

Nackdelen är den relativt stora risken för att en eller flera av de många substridsdelarna, som de kallas, inte detonerar, utan blir liggandes i marken många många år efter att kriget är över. De kan explodera flera decennier senare i samband med att en en bonde plöjer en åker eller ett barn hittar stridsdelen på marken.

Under det tjugo år långa Vietnamkriget använde den amerikanska militären omkring fem miljoner ton ammunition. En stor andel av den var klusterammunition som blev kvar i marken som blindgångare. Den kvarvarande ammunitionen skördar än idag liv varje år i Vietnam, trots att kriget tog slut för mer än femtio år sedan. Totalt sedan krigets slut har mer än 40 000 civila dödats av sådan kvarlämnad ammunition.

Därför har en konvention om förbud mot klusterammunition tagits fram som bland annat Sverige och de flesta Nato-länder skrivit under. USA har dock inte skrivit på avtalet, vilket heller inte Ryssland eller Ukraina gjort.

M864

Den klustergranat USA nu skickar till Ukraina kallas för M864. Den är en 47 kilo tung 155 millimeters-granat som togs i tjänst 1987 och som innehåller 72 substridsdelar.

Ammunitionstypen köptes tillsammans med en äldre variant in under 70- och 80-talen till en ”krigsreserv” som skulle räcka till 30 dagars intensivt krigande. Den har aldrig använts offensivt av USA:s militär, utan tusentals artillerigranater magasinerades när kalla kriget tog slut.

Granaterna ansågs redan för tio år sedan ha nått slutet av sin livslängd och började då återanvändas som övningsgranater, sedan de först tömts på sina substridsdelar.

USA: ”Potentiellt sett krigsbrott”

Att USA skickar klusterammunition kritiseras av flera av dess Nato-allierade. Storbritannien, Kanada, Nya Zeeland och Spanien är alla emot att sådana vapen används i kriget. Inget av de länderna har emellertid vågat säga ifrån till storebror USA.

– Vi är säkra på att vår vän USA inte lättvindigt beslutade skicka sådan ammunition, kommenterar exempelvis den tyske regeringstalesmannen Steffen Hebestreit.

Till och med USA har tidigare kritiserat användandet av klusterammunition i Ukraina och sagt att det ”potentiellt sett” är ett krigsbrott att göra det. Fast då har anklagelsen riktats mot Ryssland.

– Jag har ingen bekräftelse på det, vi har sett rapporterna, om det är sant skulle det potentiellt sett vara ett krigsbrott, sade exempelvis Vita huset-taleskvinnan Jen Psaki i februari förra året.

Biden: ”Ett väldigt svårt beslut”

USA:s president Joe Biden påpekar att beslutet att skicka klusterammunition var ”väldigt svårt” för honom att fatta.

– Vi har diskuterat det här med våra allierade och med våra vänner i kongressen, säger han till CNN och hävdar att ryssarna använder ännu värre klustervapen:

– Vi befinner oss i en situation där Ukraina fortsatt blir brutalt attackerat över hela spektrat med klustervapen med hög andel blindgångare. De utgör en fara för civila. Det är den främsta andledningen. Den andra anledningen är att Ukraina håller på att få slut på ammunition.

Men det är inte bara Ukraina som har ont om reguljär 155 millimeters-ammunition till de artilleripjäser som landet inte minst fått från USA.

– Vi börjar få slut på ammunition. Vi har ont om sådan ammunition, säger Joe Biden och menar att USA inte har något annat att skicka.

Han tillstår dessutom att den amerikanska klusterammunitionen är mindre farlig för civila än den ryska är.

Oklart om Archer

Sverige har tidigare skickat artillerisystemet Archer till Ukraina. Det är också ett 155-millimeterssystem, som bland annat kan använda Nato-granater.

Det är dock oklart om artilleripjäserna kan avfyra de amerikanska M864-klustergranater som nu kommer levereras till Ukraina.

Samnytt har varit i kontakt med såväl Försvarsmakten som Försvarets materielverk, men inte fått svar på våra frågor.

Vädjar: Stoppa Biden

Ett land vars befolkning drabbats hårt av klusterammunition är Kambodja – grannland till Vietnam. USA använde sådan ammunition även i det landet under 60- och 70-talen.

Landets premiärminister Hun Sen uppmanar nu Storbritannien, Spanien, Tyskland och Kanada, länder som skrivit på konventionen om förbud mot klusterammunition, att ingripa. Han vill at de stoppar Bidens planerade leveranser av klusterammunition och att Ukraina lär sig av hans lands ”smärtsamma erfarenheter”.

”De kommer utgöra det största hotet för ukrainarna i decennier, kanske århundraden”, skriver han om ammunitionstypen på Twitter.

”Det har gått mer än ett halvt sekel nu och vi letar fortfarande efter sätt att förstöra dem på.”

Hun Sen skriver emellertid att han inte har några förhoppningar om att någon lyssnar på en ”svag, tyngdlös röst” som Kambodja.