En syrier fick inte sjukdomsasyl av Migrationsverket. Han hade anfört högt blodtryck, diabetes, bronkit och blodfettsrubbningar. Han skaffade då läkarintyg på att han är dement, epileptiker och lider av hallucinationer. Med det nya intyget fick han sjukdomsasyl av förvaltningsrätten i Stockholm.

En man, “A”, från Syrien och född 1947 ville 2016 anhöriginvandra till en 30-årig son som bodde i Sverige. Han nekades och valde då i stället att tillsammans med sin hustru söka asyl i januari 2020.

Som asylskäl anförde han det allmänna läget i provinsen al-Hasakah i hemlandet samt sitt dåliga hälsotillstånd. Migrationsverket konstaterade att mannen inte kunde få asyl på så kallade “skyddsskäl”.

När det gäller mannens möjligheter till asyl på “synnerligen ömmande omständigheter” skrev Migrationsverket så här om hans anförda hälsotillstånd:

Av läkarutlåtande, daterat 2020-10-01 framgår att du har haft stroke för cirka 20 år sedan samt att du i dagsläget har diabetes typ 2, essentiell hypertoni (högt blodtryck), kronisk bronkit, hyperlipidemi (blodfettsrubbningar) samt att du lider av sjukdomskänsla och trötthet.

Migrationsverket nekade mannen sjukdomsasyl med hänvisning till att det enligt en rapport från WHO finns fullt fungerande sjukhus samt tillgång till insulin och hjärt-kärl-medicin i al-Hasakah.

Den 30 november 2020 beslutade Migrationsverket att låta utvisa mannen och hans hustru varpå de överklagade till migrationsdomstol.

Blev hastigt dement och epileptisk

Inför avgörandet i migrationsdomstolen har mannens hälsotillstånd enligt läkarintyg försämrats drastiskt. Så här skriver domstolen:

Av läkarintyg i målet framgår att A är multisjuk. Han har bl.a. epileptiska anfall som debuterade i Sverige, vanföreställningar och hallucinationer samt har diagnostiserats med demens. Samtliga sjukdomar bedöms vara livshotande. Av läkarintygen i målet framgår också att A inte själv klarar av att ta hand om sin dagliga livsföring utan behöver hjälp bl.a. med att ta på sig kläder, laga mat, duscha och med toalettbesök. Det framgår även av läkarintygen att A inte är lämplig för att resa.

Beviljas sjukdomsasyl

I en summarisk dom kommer domstolen därefter fram till att A:s hälsotillstånd tillsammans med förhållandena i al-Hasakah och att paret säger sig sakna socialt nätverk på hemorten gör att de ska få asyl som “alternativt skyddsbehövande”:

Vid en framåtsyftande riskbedömning är det således migrationsdomstolens bedömning att makarnas situation vid en sammanvägd bedömning, vid vilken särskilt har beaktats den allvarliga säkerhetssituationen som råder i al Hasakah, A:s hälsotillstånd samt den omständigheten att utredningen inte ger annat än att makarna är i avsaknad socialt nätverk på hemorten, är sådan att de är att anses som alternativt skyddsbehövande.

Domen har målnummer UM 11986-20 och går att beställa från förvaltningsrätten i Stockholm. En anonymiserad version av domen går att ladda ner här. De som dömde var chefsrådmannen Maria Ek Oldsjö och nämndemännen Majvie Swärd (S), Petra Björk (C) och Daniel Costa (S). Domslutet var enhälligt.