Trots goda ambitioner har Sveriges nya textillag blivit ett praktiskt haveri. Välgörenhetsorganisationer, återvinningsbolag och kommuner varnar nu för att insamlingssystemet håller på att braka samman. Kläder som skulle ha återanvänts hamnar i förbränning, containrar svämmar över – och regeringen har varken skapat en lösning eller lyssnat på dem som jobbar i verkligheten.

Sedan 1 januari 2025 är det förbjudet att slänga kläder och textil i hushållssoporna. Tanken är att allt ska samlas in separat för återbruk eller återvinning. Men insamlingsorganisationer som Human Bridge och Myrorna vittnar nu om att de inte mäktar med strömmen av insamlade kläder.

Containrar är överfulla, kläder möglar i väntan på sortering, och mycket hamnar slutligen i sopförbränning. På Sysavs anläggning i Malmö växer högarna av textil som ingen vill ha. ”Man kommer att behöva förbränna mycket, för det finns ingen vettig hantering”, säger Anna Vilén, kommunikationschef på Sysav.

Organisationer: Vi kan inte arbeta gratis

Välgörenhetsorganisationerna varnar för ekonomisk kollaps. Myrorna, som tidigare samarbetat med flera kommuner, har dragit sig ur samarbeten eftersom textilskräpet som måste sorteras och slängas äter upp de pengar som egentligen skulle gått till sociala insatser.

”Här försvinner pengarna som ska bli vårt överskott och gå till matkassar, till skyddade boenden och så vidare”, säger Matilda Wester på Myrorna. Human Bridge ber nu om tillfälliga kommunala ersättningar för att kunna utöka kapaciteten. ”Utan ersättning riskerar textilinsamlingen att kollapsa”, varnar biträdande direktör Lars Råsberg.

Kommunerna: Vi måste skicka kläder till förbränning

Det är inte bara välgörenhetsorganisationerna som larmar. Regionala avfallsbolag som SSAM i Kronobergs län har fått bomma igen klädcontainrar eftersom upphandlade insamlare inte hinner hämta allt. ”Vi är positiva till att folk vill göra rätt, men leverantörerna har inte kapacitet nog”, säger Anders Lundgren på SSAM. Resultatet blir att textilier som skulle kunnat återbrukas skickas till förbränning – raka motsatsen till lagens syfte.

Bild: Faksimil SVT.

Kärnproblemet är att lagen skapar ett nytt ansvar (insamling och sortering) men inte finansierar eller organiserar det. Kommunerna har fått ett tungt ansvar utan ekonomiskt stöd, och välgörenhetsorganisationerna förväntas plötsligt agera som gratisavfallshanterare. Producentansvar – där klädproducenter själva måste ta ansvar för sitt avfall – väntas först 2028 enligt EU-förslag. Fram till dess finns inget tydligt finansieringssystem.

Regeringen saknar konkret plan

I regeringens pressmeddelande lyfter klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari lagens miljöambitioner. Hon betonar vikten av att återanvända resurser, minska råvaruutvinning och minska klimatavtryck. Men någon konkret plan för att lösa de akuta praktiska problemen finns inte – och miljöministern har enligt SVT tackat nej till intervjuer om saken.

Kritiken går sammanfattningsvis ut på att textillagen införts utan att regeringen tagit höjd för praktiska konsekvenser. Utan finansiering, utan fungerande kapacitet och utan realistiska övergångslösningar riskerar lagen nu att ge motsatt effekt: mer förbränning, större avfallshögar och mindre återbruk. Budskapet från både kommuner och välgörenhetsorganisationer är tydligt: om regeringen menar allvar med sina cirkulära mål måste de agera snabbt – innan insamlingssystemet kollapsar helt.

LÄS ÄVEN: Kläder som skänks till Afrika hamnar på soptipp – och bränns upp