På lördagen anordnades ännu en stor manifestation för Skottlands självständighet från Storbritannien. Arrangörerna beskriver marschen genom huvudstaden Edinburgh som “den största och modigaste i Skottlands historia” och uppges ha samlat runt 100 000 personer.

Målet är att pressa politikerna att få till stånd en ny folkomröstning i frågan. En sådan hölls 2014 men vanns då relativt övertygande av stanna-sidan med siffrorna 55 procent mot 45.

Många menar dock att läget idag är ett väsentligt annat efter utfallet av Brexit-omröstningen. Bland de skotska nationalisterna är de negativa känslorna mot den brittiska unionen betydligt starkare än vad de är mot den europeiska.

Antipatierna mot engelsmännen har mångahundraåriga anor och The Scottish National Party har arbetat för landets frigörelse sedan 1934. EU vill många nationalistiskt sinnade skottar däremot vara kvar i, och det är detta man anser motiverar än ny folkomröstning redan så snart efter den förra.

Ett självständigt Skottland skulle emellertid inte automatiskt kvarstå som medlem i EU, utan behöva söka medlemskap på samma sätt som andra aspirerande nationer. Så hade varit fallet för ett självständigt Skottland även om övriga Storbritannien valt att stanna kvar i EU.

Lördagens frihetsmarsch föranleddes av att The Scottish National Party nu inleder sin stora höstkonferens i Glasgow. Man vill skruva upp stämningen så att folkomröstingsfrågan hamnar högt på agendan.

Enligt det offentliggjorda konferensprogrammet ska frågan nämligen inte diskuteras alls, något som många av partiets väljare är djupt missnöjda med. Samtidigt deltog partiets vice ledare, Keith Brown, i lördagens manifestation.

Partiledaren Nicola Sturgeon har förklarat passiviteten med att hon vill se hur Storbritanniens utträde ur EU gestaltar sig innan hon initierar arbetet för en ny folkomröstning. Andra inom partiet menar dock att frågan bör drivas ändå, oavsett vad som blir resultatet av premiärminister Theresa Mays Brexit-förhandlingar med Bryssel.