Under 2022 vände hushållens sparande och blev negativt – man tog ut mer pengar från banken än man satte in. Orsaken är den tuffa ekonomiska utvecklingen som slagit hårt mot det stora flertalet i form av skenande inflation, fallande bostadspriser, börsras och räntehöjningar.

Sammantaget urholkades hushållens sparande till följd av dessa faktorer med sju procent, vilket motsvarar mer än 2 000 miljarder kronor och är den högsta uppmätta nedgången på närmare 30 år. Det visar SEB:s sparbarometer som uppmärksammas av bland annat SvD.

Flera rekordsiffror

Hushållens nettoförmögenhet minskade än mer, med 9,5 procent, vilket är den största uppmätta minskningen någonsin sedan mitten av 1990-talet. Nysparandet minskade också drastiskt. Färre än hälften så många nya sparare tillkom under 2022 jämfört med året innan.

Att hushållen nu tär på sin ekonomiska buffert vill SEB.s privatekonom vända till något positivt. Han menar att det är ett ”styrkebesked” som visar att hushållens ekonomi mår bättre än vad som kunnat befaras efter larmrapporter om överbelåning med mera och att man har beredskap för tuffa tider.

– Man tar av sitt kortsiktiga sparande, det vill säga det obundna kontosparandet, vilket är precis det som är tanken att man ska göra i svårare tider, säger han till SvD.

Ännu värre utan decembers börsvändning

I december vände börsen uppåt, vilket räddar siffrorna från att se ännu allvarligare ut. Utan den hade nedgången i hushållens ekonomi blivit ännu större, påtalar Américo Fernández.

Utvecklingen har medfört en nedkylning på lånemarknaden. Hushållen är för närvarande avsevärt mer försiktiga när det gäller att skuldsätta sig. Skuldökningstakten på årsbasis är den lägsta som SEB uppmätt, endast 1,7 procent. De senaste decenniers vilda lånefest är åtminstone tillfälligt över.

Finans- och penningpolitiska systemet i gungning

Det är enligt ekonomiska bedömare välkommet då svenska hushåll är väsentligt högre belånade jämfört med hur det ser ut i andra länder och därför mycket känsliga för räntehöjningar.

Det är något som anses ha stoppat Riksbanken från att höja styrräntan så mycket som egentligen skulle ha behövts för att hålla i inflationen och som i förlängningen sätter det rådande ekonomiska finans- och penningpolitiska systemet ur spel.