För muslimskt troende börjar nu ramadan. Regeringar och flera muslimska ledare uppmanar på grund av coronaepidemin till bön och firande i hemmet. I Pakistan däremot har några av de mest framstående imamerna samlat sina följare för att trotsa regeringens antipandemiska åtgärder.

Ramadan, som började i torsdags kväll, är den för muslimer heliga månaden då de vanligen flockas i moskéer för bön, fastar hela dagen för att sedan äta stora mängder mat efter solnedgången med vänner och familj. Maten äts ofta med händerna från gemensamma fat vilket kan vara förödande ur hälsosynpunkt, i synnerhet under coronatider. Många imamer runt om i världen ber därför människor att stanna i sina hem denna gång.

I Pakistan däremot uppmanas muslimskt troende att ignorera regeringens påbud, rapporterar The Irish Times. Några av de mest inflytelserika imamerna uppmanade troende att delta i fredagsbönen på vanligt sätt och i stora antal. Poliser som försökte hindra dem från att ta sig in i moskéerna attackerades.

När Ramadan närmade sig, undertecknade framstående imamer och ledare för religiösa partier, inklusive några som ursprungligen hade följt ordern om nedstängning, ett brev som kräver att regeringen ska befria moskéerna från reglerna under deras heliga månad. Om inte ska de väcka de troendes vrede och straffas av Gud.

Otydligt om regeringen eller moskéerna styr landet

I lördags gav regeringen efter och undertecknade ett avtal som låter moskéerna hållas öppna för Ramadan, så länge de följer 20 regler. Bland annat måste bedjande hålla två meters avstånd, ta med egna bönemattor och utföra så kallad wudu i hemmet – en rituell tvagning där den troende tvättar händer, mun, näsborrar, armar, huvud och fötter innan bön.

När Pakistans premiärminister, Imran Khan, träffades med de religiösa ledarna i måndags och lovande att böja sig för deras vilja, höjdes kritiska röster som undrar vem som verkligen styr landet, regeringen eller moskéerna.

– Staten har kuvats av dessa imamer. Det är mycket svårt för staten att göra vad som är bäst för allmänheten. Allmännyttan strider mot det religiösa. Situationen är helt odemokratisk , säger Husnul Amin, professor och forskare om islam och politik, baserad i Islamabad.

Religionens makt

Med stöd av USA gavs Pakistans imamer stort inflytande under 1980-talet. Moskéer i hela landet utnyttjades för att samla och indoktrinera jihadister för att slåss mot den sovjetiska militären i Afghanistan. Medan andra länder försökt begränsa imamernas inflytande efter kriget, fortsatte militären i Pakistan att använda imamerna som verktyg för utrikes- och inrikespolitiken.

Imamernas trots mot regeringens åtgärder mot den rådande pandemin visar religionens makt, vars inflytande nu kan anses som större än militärens. I Karachi, Pakistans största stad, tvingades flera poliser uppsöka sjukhus efter att ha stenats av arga troende.

– Militären har skapat ett monster som de inte längre kan kontrollera. De gavs makt av militären och bara militären kunde hantera dem. Det kanske inte längre är fallet, säger Husnul Amin.

När ramadan närmade sig vågade polisen inte längre hindra religiösa sammankomster. Samtidigt som många imamer erkänner att moskéerna riskerar vara smittohärdar menar de att moskéerna behöver pengar och därför måste religionen gå före allt.

– Vi vet att viruspandemin är ett globalt hälsoproblem, men religiösa skyldigheter kan inte överges. Moskéer är till stor del beroende av donationerna som samlas in under Ramadan, säger Maulana Ataullah Hazravi, imam i Karachi.

Imamer vill inte förlora kontroll över samhället

Just pengar stod högt på listan över klagomål som de religiösa ledarna tog upp i sitt brev till regeringen förra veckan. Troende öppnar sina plånböcker brett under Ramadan och donerar miljontals dollar till moskéerna. Pengarna används sedan av imamerna bland annat för att tillskansa sig politisk makt.

Pakistanska imamer har ofta använt sin religiösa auktoritet för att få sina följare att belägra huvudstaden, till exempel för att tvinga fram ändringar i politiska beslut som de inte håller med om. Metoden skiljer sig från andra muslimska länder som exempelvis Egypten och Förenade Arabemiraten, där myndigheterna ger religiösa ledare riktlinjer eller till och med specifika instruktioner inför fredagsbönen.

– Imamerna vill inte förlora sin sociala och politiska kontroll över samhället. De fruktar att om muslimer inte kommer till moskéerna kommer de att förlora sin makt, sitt inflytande, säger Husnul Amin.

Många imamer oroar sig för att om regeringen tvingar moskéerna att stänga under ramadan, kan det öppna för att staten även i framtiden får ett större inflytande på den religiösa makten.

”Guds vrede”

Redaktionen för den Pakistans äldsta tidning, Dawn, argumenterar för att de religiösa ledarna ska backa från sina krav och låta regeringen hantera krisen. ”Detta bör inte ses som en kränkning av religionen. Det är ett försök att rädda allmänhetens liv”, skrev tidningen förra veckan.

Men från religiöst håll varnas det fortfarande om ”Guds vrede”. Över 10 000 pakistanier är hittills smittade av corona och strax över 200 rapporteras ha avlidit. De verkliga siffrorna förväntas dock vara långt högre, då omfattande tester inte utförs i landet.

Sjukvården i Pakistan är redan under normala omständigheter hårt belastad. Virussjukdomar som polio och denguefeber är fortfarande vanligt förekommande. Sjukvårdspersonal hotar nu att sluta arbeta helt, då tillgången till grundläggande skyddsutrustning, som masker och handskar, ofta saknas. Ett flertal har smittats på jobbet och dött i sviterna av covid-19.

Läkare oroar sig för att viruset kommer att spridas explosionsartat bland troende som besöker moskéer under ramadan. Många troende oroar sig dock inte, utan förlitar sig till sin gud.

– Muslimer väntar på denna månad under hela året så att de kan få maximal belöning från Gud genom att fasta och be. Om regeringen försöker stoppa oss från att besöka moskéerna kommer vi göra motstånd, säger Hazrat Ali, muslim i Karachi.