Tyskland har i likhet med Sverige valt att i förtid lägga ned fungerande kärnkraft, fast i ännu större omfattning. Det straffar sig nu när man dessutom på grund kriget i Ukraina och sanktion mot och från Ryssland inte kan importera rysk gas som tidigare. Det tyska hushållen står nu inför hård ransonering av el och värme och på gatorna stängs trafikljusen av.

Redan har restriktioner införts om hur varmt man får ha det hemma och hur stark belysning. Men än tuffare kan det bli inom kort. Ekonomiminister Robert Habeck fick nyligen rubriker när han uppmanade det tyska folket att bara ta korta kallvattensduschar.

Men endast kallvatten i kranen vissa tider på dygnet kan nu förvandla den frivilligheten till ett tvång. Stora fastighetsägare som värmer upp bostäderna med centralvärme måste nu se till att det inte får att höja värmen hemma över ett visst gradtal, ofta 20 grader men i vissa fall inte mer än 17.

Även på arbetsplatser införs vatten- och värmeransonering. Förslag finns också på att så många som möjligt ska arbeta hemifrån som under pandemin i syfte att spara den energi som går åt för resor till och från jobbet.

Klimatpolitisk backlash

I motsats till hushållen har mång större företag garderat sin energitillgång med oljeeldade kraftverk. Det förutspås bli en klimatpolitisk backlash för De gröna i Tyskland som drivit på för att avveckla kärnkraften.

Men företagen flaggar också för att det kan bli fråga om permitteringar om man inte får tillgång till så mycket el som behövs för att upprätthålla full drift. Hur många som friställs är oklart.

Gaslagren krymper snabbt

Ännu finns vissa gaslager i Tyskland men dessa krymper snabbt när Ryssland nu mer än halverat den mängd gas man levererar via Nordstream-ledningen. Dessutom måste den stängas ned för underhåll i en eller två veckor under vilka det blir totalstopp för gasleveranserna. Om gasleveranserna från Ryssland helt upphör räcker lagren i en eller högst två månader.

Enligt lagen om tillgång och efterfrågan kommer ransoneringarna av värme, varmvatten och el att åtföljas av upp till fyrdubbla priser. Trots att konsumenterna får mindre av allt kommer de att tvingas betala mer än innan.

Trafikljusen släcks

Livet på gator och torg påverkas också när gatubelysning släcks och fontäner stängs av. På vissa håll släcks även trafikljusen, vilket riskerar leda till trafikkaos och olyckor.

Sedan den ryska invasionen av Ukraina har Tyskland försökt minska sitt beroende av rysk gas. Andel var tidigare 55 procent och nu är den nere i 35 procent, vilket dock också är ett starkt beroendeförhållande och det är fortfarande 50 procent om man bara tittar på uppvärmning.

”Vi tvingas till mycket svåra samhällsval”

För att komma ned dit är det alltså drastiska åtgärder som vidtagits. Ambitionen är att få ned andelen rysk gas ytterligare genom att köpa naturgas för miljarder från bland annat Qatar och USA. Men stryps tillförseln från Ryssland blir det ändå hårda tider för det tyska folket.

– Vi kommer att tvingas till mycket svåra samhällsval, säger ekonomiminister Robert Habeck.

Det skulle också utlösa en allmän lågkonjunktur. Prognoser talar om en nedgång för den tyska ekonomin på 6,5 procent under 2022 och 2023. De skenande energipriserna har redan fått effekten att Tysklands handelsbalans gått från plus till minus – det är första gången på tre decennier det inträffar. Ekonomiska bedömare kallar det för ett ”förskalv till vad som komma skall”.

Tysk fysiker: ”Dummaste beslutet sedan andra världskriget”

Den framstående tyska fysikern och YouTube-profilen Sabine Hossenfelder skräder inte orden när hon i sociala medier sågar de tyska politikernas beslut att fasa ut kärnkraften. Bildsatt med klimatalarmismens galjonsfigur Greta Thunberg kallar Hossenfelder det för ”det dummaste Tyskland gjort sedan andra världskriget”.