Malmö stad menar att man tog ansvar. I både förvaltningsrätten och kammarrätten blev det ett nej.

Då Malmö sökte ersättning för kostnaderna för vård och boende som 63 stycken så kallade ”ensamkommande flyktingbarn” kostat staden, blev det ett nej från Migrationsverket, rapporterar Dagens Juridik.

Avslaget gjordes med hänvisning till att dessa i en formell mening aldrig varken sökt eller beviljats asyl.

Samtliga hade avvikit från kommunens boenden.

Då kommunen överklagade Migrationsverkets beslut till förvaltningsrätten menade man att skälet till att deras asylansökan inte fullföljts berodde på myndighetens väntetider.

”På grund av fördröjningen hann ett stort antal barn avvika innan asylansökan fullföljts. Hade Migrationsverket haft möjlighet att ta emot barnet omedelbart då hen ankom till Sverige hade hen kunnat fullfölja sin asylansökan omedelbart”, var kommunens ståndpunkt där man även ansåg det ”orimligt att kommunen tar sitt ansvar för asylsökande ensamkommande barn och nekas ersättning på grund av överbelastning av Migrationsverkets ansökningsenheter”.

Enligt förvaltningsrätten var det ostridigt att ungdomarna hade registrerats hos Migrationsverket och uttryckt sin avsikt att söka asyl men hade inte fullföljt sina asylansökningar innan de avvek och ska därför inte anses ingå i den grupp personer som omfattas av lagen.

Därmed gick förvaltningsrätten på Migrationsverkets linje och sade nej till ersättning till kommunen varpå Malmö överklagade till kammarrätten.

I överklagan pekade man på att Migrationsverket accepterat kommunens preliminära bedömning genom att registrera och tilldela ungdomarna ett så kallat dossiernummer utifrån socialtjänstens uppgifter. Migrationsverket hade därför ”legitimerat” socialtjänstens bedömning om att det handlade om ensamkommande barn som ville ansöka om asyl.

Kammarrätten går på Migrationsverkets linje och säger nej till ersättning till kommunen.

Rätten understryker att det är Migrationsverket – och inte kommunerna – som är behörig myndighet när det gäller handläggning och beslut i frågor som rör asyl och uppehållstillstånd. Migrationsverket har därför inte någon laglig möjlighet att låta någon annan, till exempel kommunerna, göra dessa bedömningar vare sig direkt eller indirekt.