De för sin vänstervridning hårt kritiserade public service-företagen SVT och SR fick nyligen sin privilegierade position ytterligare förstärkt genom övergången från licens- till skattefinansiering. Men inom bolagen och bland de partier som gynnas av statsmediernas politiska profil har man velat gå längre och ge dem ett särskilt grundlagsskydd. Så blir det av allt att döma nu inte efter att SD, KD och M sagt nej.

Att det inte blir något extra grundlagsprivilegium för SVT och SR stod klart på tisdagen sedan de politiska förhandlingar som förts mellan samtliga riksdagspartier utmynnat i oenighet. Medan regeringspartierna S och MP och dess stödpartier V, C och L förordar ett sådant säger M, KD och SD nej.

Justitieminister Morgan Johansson (S) är kritisk till att inte ha fått med sig tillräckligt många partier.

– Vi ser i andra länder hur public service blir statstelevision som pumpar ut regeringssidans propaganda, säger han i en kommentar till media.

Johansson hänvisade till länder som Ungern och Polen där han menar att demokratin urholkats när statsmedierna i motsats till Sverige är partiska och fungerar som propagandamaskiner för den sittande regimen. Motsvarande kritik har samtidigt riktats också mot svensk public service.

För att garantera att SVT och SR fortsätter att vara de vänsterliberala värderingarna trogna och inför risken att slagsidan skulle kunna komma att skifta om Sverige får en konservativ regering tillsatte man en parlamentarisk kommitté under förevändning att public service-bolagen behöver ett starkare skydd mot politisk styrning.

För att en kommande regering med annan färg ska ha så små möjligheter som möjligt att göra några förändringar i public service-bolagens verksamhet för att möta kritiken om vänstervridning, föreslogs ett särskilt grundlagsskydd för endast dessa medier.

Ett sådant skulle också starkare än idag förhindra att en konservativ regering redodlar public service-uppdraget till dess kärnverksamheter. Så har skett i Danmark där motsvarade företag också fått tryggheten i skattefinansiering men i gengäld tvingats skala bort allt som inte kan betraktas som public service i egentlig mening och andra aktörer kan sköta lika bra eller bättre.

I Sverige lyckades SVT och SR emellertid både äta och ha kvar och till och med förstora kakan. I samband med övergången till skattefinansering ökade i realiteten SVT:s och SR:s budget jämört med innan.

– Om man vill försvaga public service är ett sätt att smalna av utbudet så att färre och färre tittar eller lyssnar. Vi har ett brett public service som sträcker sig hela vägen från sport och Melodifestivalen till granskande journalistik. Den där bredden är enormt viktig, säger Morgan Johansson.

Just detta, att locka och fånga in tittare och lyssnare med skådespel för att sedan kunna påverka dem med politisk propaganda, är samtidigt det sätt på vilket statskontrollerade medier har kritiserats för att fungera, även i Sverige.

– Den polska situationen uppstod inte från en dag till en annan, det var ett successivt undergrävande av oberoendet. Det finns olika metoder man kan ta till. En är att strypa pengarna. Man kan också påverka tillsättning av chefer, det har vi sett på många håll i Europa, säger Morgan Johansson.

Många har pekat på att motsvarande skett under lång tid också här, där vänstern enligt doktrinen ”den långa marschen genom institutionerna” började ta över public service-bolagen redan i slutet av 1960-talet. På senare tid har också rekryteringar av vänsterprofilerade personer till viktiga funktioner på SVT och SR fått kritik, bland annat Jan Helin och Karin Magnusson som handplockades från Aftonbladet.