På torsdagen presenterade den tyske kristdemokraten Dennis Radtke och den nederländska socialdemokraten Agnes Jongerius sitt förslag på hur en europeisk minimilön bör utformas inför de kommande slutförhandlingarna med medlemsländerna. Från svenskt håll vill man ha ett undantag, något som inte ser ut att bli möjligt.
Sedan EU-kommissionen i höstas lade fram sitt förslag på en europeisk minimilön har frågan behandlats av EU-parlamentet och medlemsländernas regeringar, rapporterar Europaportalen. Med det nya förslaget tar EU enligt Jongerius en ny väg och man vill ha ett mer ambitiöst direktiv än kommissionens förslag.
I Sverige och Danmark, där löner främst sätts genom förhandlingar mellan fack och arbetsgivare utan statlig inblandning, har man länge varit kritiska mot planerna.
– [Deras förslag är], för att uttrycka sig milt, djupt oroande. Det är tydligt att de ansvariga förhandlarna vill gå ett steg längre än ursprungsförslaget. Detta innebär att hotet mot vår kollektivavtalsmodell också ökar, sade Europaparlamentariker Johan Danielsson (S) i en kommentar.
En annan som är kritisk är Abir Al-Sahlani (C) som kallar förslaget “både irriterande och helt tondövt”. Hon menar att processen inte varit transparent gentemot parlamentarikerna.
Svenskt undantag inte troligt
Tillsammans med Jessica Polfjärd (M) vill Danielsson och Al-Sahlani att Sverige får ett formellt undantag från direktivet om en europeisk minimilön.
– Vi behöver nu få ett undantag så att det inte ska råda några som helst tveksamheter om det här skulle komma till en rättsprövning. Det är det enda alternativet, annars tror jag att den svenska arbetsmarknadsmodell är hotad på riktigt, säger Al-Sahlani.
Något svenskt undantag är dock inte att vänta.
– Om vi börjar [göra geografiska undantag] kommer det inte bli någon ände på det. Varför skulle då inte Polen eller Ungern säga att de vill ha ett undantag. Ett enkelt geografiskt undantag är ingen lösning, sade Agnes Jongerius.
“Katastrof”
– Redan innan var det illa, nu är det katastrof, säger LO:s vice ordförande Therese Guovelin till Svenska Dagbladet.
– Vår modell riskerar att skjutas i sank. Varför ska man då teckna kollektivavtal, och i slutändan, varför ska man vara med i facket.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.