Åklagare har beslutat att avsluta förundersökningen om grovt sabotage gällande det fartyg som misstänktes vara inblandat i skadan på en kommunikationskabel mellan Sverige och Lettland i januari i år. Utredningen visar att det handlade om en olycka – inte ett sabotage, vilket flera medier, experter och politiker under året påstått. Den centerpartistiske debattören och självutnämnde säkerhetsexperten Patrik Oksanen, som ofta lyfts fram i medier, var övertygad om att Ryssland låg bakom händelsen ”för att skapa en psykologisk effekt”.
I början av oktober rapporterade Samnytt att kabelbrottet vid elförbindelsen Estlink 2 mellan Finland och Estland, som pekats ut som ett ryskt sabotage, visade sig i själva verket vara en olyckshändelse.
LÄS MER: Finland bordade fartyg från Ryssland – tvingas betala miljoner
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
När kabeln skadades på juldagen 2024 befann sig oljetankfartyget Eagle S, som nyligen lämnat Ryssland, i området, vilket väckte misstankar om rysk inblandning i kabelbrottet. Finska specialstyrkor bordade fartyget under uppmärksammade former och grep tre besättningsmän.
Utredningen visade dock att skadan orsakades av ett ankare som lossnat och släpats längs havsbotten, vilket slet av kabeln. Inga bevis för avsiktligt sabotage hittades, och Helsingfors tingsrätt slog fast att händelsen var en olycka till sjöss, utanför finsk jurisdiktion. Den finska staten har nu dömts att betala motsvarande två miljoner kronor i ersättning för ingripandet mot fartyget.
Svensk åklagare: ”Hårt väder, tekniska brister”
Nu kommer besked om ännu en utredning kring ett kabelbrott i Östersjön – och även denna gång riktas de inledande misstankarna mot ett möjligt ryskt sabotage.
Den 26 januari 2025 upptäcktes en skada på den kommunikationskabel som löper mellan Lettland och Gotland. Händelsen väckte snabbt misstankar om grovt sabotage, och det maltaflaggade lastfartyget Vezhen, som tidigare lämnat Ryssland och befunnit sig i området, togs kort därefter i beslag. Beslaget hävdes den 3 februari, men utredningen fortsatte.
LÄS ÄVEN: Rederiets svar om kabelskadan
På måndagen meddelade Mats Ljungqvist, kammaråklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål, vad utredningen av kabelbrottet har kommit fram till.
– Genom en snabb, effektiv samordnad insats av Säkerhetspolisen, Polismyndigheten, Kustbevakningen och Försvarsmakten har orsakerna till kabelbrottet kunnat klarläggas, säger Ljungqvist och fortsätter:
– Utredningen visar tydligt att kabelbrottet orsakats av en kombination av hårt väder, tekniska brister och misstänkt bristfälligt sjömanskap på det aktuella fartyget.
Den aktuella natten slog hårda vindar och höga vågor över Östersjön. Enligt utredningen hade fartygets ankare inte säkrats enligt gällande rutiner.
Av tre säkerhetsanordningar som normalt håller ankaret på plats var två ur funktion. Den enda återstående anordningen, det så kallade Björnlåset, gick sönder klockan 04.11 den 25 januari när en kraftig våg träffade fartyget.
LÄS ÄVEN: USA-tidningens underrättelsekällor: “Sabotagen” på Östersjön är olyckor
När låset brast löstes ankaret och kättingen ut i sin fulla längd, vilket fick fartyget att bromsa in och sakta vrida sig. Eftersom autopiloten var inkopplad försökte systemet automatiskt korrigera kursen. Ingen på bryggan uppmärksammade att ankaret hade släppt.
Dagen därpå, när fartyget befann sig på svensk ekonomisk zon utanför Gotland, skadade ankaret kommunikationskabeln.
Under utredningen har myndigheterna genomfört omfattande tekniska undersökningar. Brottsplatsen har granskats, fartygets ”svarta låda” och videomaterial från händelsen har analyserats, och flera förhör har hållits.
LÄS ÄVEN: USA-tidning: Nato jagar sabotörer av havskablar – men hittar inga bevis
Slutsatsen är tydlig, enligt åklagar Mats Ljundqvist.
– Vi kan därför dra slutsatsen att kabeln inte har skadats genom ett medvetet handlande. Jurisdiktion för att hantera eventuella vårdslöshetsbrott föreligger inte, säger han.
Beslutet från Åklagarmyndigheten innebär att förundersökningen om grovt sabotage nu formellt avslutas.
Säkerhetsexpertens teorier rasar samman
En som ägnat mycket tid i medier åt att föregripa utredningarna av kabelbrotten med egna teorier är den centerpartistiske säkerhetsexperten tillika Nato-lobbyisten Patrik Oksanen, som även är engagerad i tankesmedjan Frivärld.
Oksanen anlitas ofta av etablissmangsmedier för att uttala sig som säkerhetspolitisk expert där han får fritt utrymme att ge sina teorier om vilka som ligger bakom och alltid peka ut ett särskilt land – men utan presentera bevis.
I exempelvis en intervju med TV4 den 27 december förra året uttalade sig Patrik Oksanen som om han hade tillgång till underrättelseinformation och exakt visste vad som hänt vid kabelbrotten på havsbotten. Det var helt enkelt helt uppenbart att Ryssland låg bakom händelserna på havsbotten.
– Det här måste man se i ljuset av den uttökade och alltmer intensiva ryska sabotage kampanj som pågår mot stora delar av Europa, sa Oksanen i sändningen.
TV4:s programledare i studion försökte då balansera Oksanens påståenden med att han i ett väldigt tidigt skede själv verkar ha slagit fast att det är Ryssland som utfört ett sabotage och då kanske riskerar att ”stirra sig blind” innan händelserna är utredda av myndigheter.
– Men Patrik då slår ju du fast att det är Ryssland. Finns det inte risk med att man stirrar sig blind att det just är det innan saken är utredd. Att det kan finnas någon Anna aktör eller naturliga händelser, sa TV4-reportern.
Det fick den ”säkerhetspolitiska experten” att svara hånfullt med hänvisning till ett av fartygens flaggor.
– Det är ganska uppenbart vilken aktör som ytterst ligger bakom det och det är ju inte Cooköarna om jag säger så.
Oksanen är säker på sin linje och han är även insatt i vad som driver Kreml att agera på det här sättet.
– Det här ska vi se som två saker från rysk sida. Det ena är ju att man försöker skapa en psykologisk effekt – att vi ska känna oss rädda. Det andra är ekonomiska effekter. Det kostar pengar att reparera kablar. I fallet för Estland kan det bli konsekvenser med elpriset även om det inte finns elbrist så kan det bli dyrare elpris. På längre sikt kan det skada investeringsviljan i våra länder, sa Oksanen i TV4.
Samma teori – varje gång
I en annan intervju med Dagens Nyheter i april i år slog han fast att den ”övervägande delen” av kabelbrotten är ryska sabotage. Oksanens teori:
– Man måste se den strategiska kontexten. Det handlar om Baltikums elsäkerhet, några av händelserna inträffade precis innan Baltikum skulle frikoppla sig helt från det ryska elsystemet, sa Oksanen.
Även på sociala medier har Oksanen tidigt slagit fast händelseförloppen. Enligt honom var det Ryssland som låg bakom sabotaget mot undervattenskablarna, och han pekade ut det numera friade fartyget som en del av en hybridkrigsföring.
Även fel om Nord Stream
Men träffsäkerheten i hans säkerhetspolitiska bedömningar kan minst sagt ifrågasättas. Nu visar även Åklagarmyndighetens besked att hans teorier har varit felaktiga.
Det är inte första gången Patrik Oksanen har fel, men han fortsätter att bjudas in till etablerade medier för att agera säkerhetsexpert. Vid sabotaget mot gasledningarna Nord Stream 1 och 2 i september 2022 var det enligt honom enbart Ryssland som kunde ligga bakom attentatet.
”Ser man till faktorerna kapacitet, intresse, och dessutom lägger till dokumenterat operativt mönster med hög riskaptit finns det bara ett svar. Det är Ryska federationen som har sprängt Nordstream 1 och 2. Det brus som pumpas ut av det digitala ryska ekosystemets störsändare, både i Sverige och utomlands, vill få dig att tro att det är USA, eller Ukraina, som ligger bakom sprängningen.”, skrev Oksanen i SvD
2022.
Men nu har tyska federala myndigheter identifierat att sju ukrainska medborgare är misstänkta i Nord Stream-attentatet. Av dessa sju är sex internationellt efterlysta och en man har gripits i Italien.
LÄS ÄVEN: Här är ukrainaren som gripits för Nord stream-attentatet
Dessa uppgifter om gripna ukrainska attentatsmän i Nord stream-utredningen har däremot inte fått någon uppmärksamhet av den så kallade säkerhetspolitiska experten. Oksanen har helt struntat i att följa upp ämnet på senare år.
Vidare är problemet med skador på undervattenskablar även känt sedan många år tillbaka. År 2008 rapporterade exempelvis amerikanska ABC News om denna problematik.
Skador på undervattenskablar är knappast ovanliga – mer än 50 reparationer genomfördes enbart i Atlanten förra året, enligt det marina kabelreparationsföretaget Global Marine Systems.
