Samtidigt som USA försöker medla mellan Ryssland och Ukraina förbereder EU – med kommissionsordförande Ursula von der Leyen och unionens utrikesminister Kaja Kallas i spetsen – en egen linje för att nå fred. Kallas uppger nämligen att hon arbetar med en lista över konkreta eftergifter som Ryssland måste gå med på för att fred ska vara möjlig i Ukraina. Hon avfärdar också påståenden om att Ryssland skulle ha ett övertag i östra Ukraina.
– Det viktiga är att veta att Ryssland inte vinner det här kriget, slog hon fast.
I en längre intervju med Euronews utvecklar Kallas sin syn på de USA-ledda fredssamtalen mellan Ryssland och Ukraina, bland annat de möten som hållits i Abu Dhabi. Hon hävdar att USA:s initiativ hittills inte har lett till några konkreta resultat. Samtidigt kan det, i motsats till hennes påstående, konstateras att parterna nu faktiskt för samtal direkt vid samma bord – något som inte har skett på motsvarande sätt under flera år.
LÄS ÄVEN: EU:s nya utrikesminister beredd ”göra vad som än krävs” för ukrainsk seger
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Kallas riktar skarp kritik mot att Ryssland även fortsätter sina militära attacker i Ukraina medan förhandlingarna pågår. Hon menar att det måste upphöra men att detta även ger en tydlig bild av Kremls verkliga förhandlingsvilja. Trots att Ryssland fortfarande kontrollerar stora delar av östra Ukraina och fortsätter att avancera avvisar Kallas samtidigt uppfattningen att den ryska militären skulle ha ett övertag i kriget.
Kallas lyfter särskilt fram vad hon menar är Rysslands ekonomiska problem och ökande förlusttal som ett bevis på detta.
– Det viktiga är att veta att Ryssland inte vinner det här kriget. Förlusttalen ökar. Deras ekonomi går inte bra, sade hon och tillade att EU:s försvarsministrar diskuterar ytterligare sätt att stödja Ukraina.
Förlustsiffror från en sida
Kallas kommenterar däremot inte hur Ukrainas förluster ser ut, vilket gör det svårt att bedöma bilden som helt sanningsenlig. Sedan Rysslands invasion 2022 har uttalanden från politiska ledare och rapporteringen i stor utsträckning fokuserat på ryska förluster, medan mer detaljerade och verifierade uppgifter om ukrainska förluster varit mer begränsade. Det gör att den samlade bilden av krigets mänskliga kostnader fortfarande är svår att överblicka.
Den 5 februari i år rapporterade NBC News att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppger att 55 000 ukrainska soldater har dödats i strider sedan Rysslands invasion i februari 2022. Uppgiften har ifrågasatts på flera håll. En som ger en helt annan bild är USA:s president Donald Trump, som för ett år sedan hävdade att nära två miljoner personer har dödats på båda sidor – en siffra som under fjolåret sannolikt har ökat avsevärt.
– Vi har siffror som visar att omkring en miljon ryska soldater har dödats och cirka 700 000 ukrainska soldater har dödats, sa Trump i januari 2025.
En ny studie från den Washingtonbaserade tankesmedjan Center for Strategic and International Studies (CSIS), som har uppmärksammats av bland annat The New York Times i slutet av januari, gör gällande att antalet ryska och ukrainska soldater som dödats, sårats eller rapporterats saknade under snart fyra års krig är på väg att nå två miljoner redan i vår.
Enligt studien har närmare 1,2 miljoner ryska soldater och omkring 600 000 ukrainska soldater dödats, sårats eller försvunnit, vilket innebär att de samlade förlusterna för båda länderna uppgår till nästan 1,8 miljoner människor. CSIS uppskattar dessutom att mellan 100 000 och 140 000 ukrainska soldater har dödats sedan krigets början. Även dessa siffror ifrågasätts på flera håll och pekas ut som betydligt högre.
LÄS ÄVEN: Italiens vice premiärminister: ”Zelenskyj otacksam – skriv på fredsavtal innan fler ukrainare dör”
Vad som däremot står klart är att de flesta, med undantag för president Volodymyr Zelenskyj, talar om betydligt högre siffror på den ukrainska sidan. I detta sammanhang är det också intressant att notera att nästintill inga västerländska ledare, förutom USA:s president och Ungerns premiärminister Viktor Orbán, kommenterar dödssiffrorna på båda sidor.
LÄS ÄVEN: Wallenberg: Vi är inte förberedda för fred i Ukraina
Inom EU råder i praktiken total tystnad från politiska företrädare om de faktiska förlusterna på den ukrainska sidan efter fyra år av strider, där all kommunikation istället fokuserar på fortsatt stöd – utan tidsgräns eller närmare specificering om hur mycket som detta kan komma att kosta.
Kravet: Ryska eftergifter
EU:s utrikesminister Kaja Kallas ser ingen möjlighet till fred i Ukraina om inte Bryssel får delta i förhandlingarna. Det är, enligt henne, det enda sättet att uppnå en hållbar fred. Enligt Kallas bedömer EU att Ryssland för närvarande inte förhandlar seriöst med USA och Ukraina, då kraven ensidigt riktas mot Ukraina att göra eftergifter.
– Vi har bara sett vad ukrainarna är villiga att ge upp för att få slut på det här kriget.
– Vi har inte sett några eftergifter från rysk sida.
Kallas varnar för den ryska förhandlingstaktiken, som hon menar är välkänd sedan gammalt.
– De kräver något absolut maximalt, något som aldrig har varit deras, och presenterar sedan hot, ultimatum och använder våld. Och det kommer alltid att finnas människor i väst som ger dig något, och du går därifrån med mer än du hade.
LÄS ÄVEN: Trump straffar Sverige med tullar till han får annektera Grönland: ”Vår planets överlevnad”
Utifrån EU-toppens beskrivning kan samma tillvägagångssätt i förhandlingar även liknas vid de påtryckningar som Trump-administrationen nyligen riktade mot Danmark i frågan om Grönland i början av året.
Med anledning av det rådande förhandlingsläget och EU:s strävan efter en lösning planerar Kaja Kallas att sätta press på Ryssland genom att presentera en egen ny ”hållbar fredsplan” från EU. Planen ska innehålla en rad krav på eftergifter riktade direkt mot Rysslands president Vladimir Putin.
I intervjun utvecklar Kaja Kallas sin linje att för att uppnå fred i Ukraina krävs eftergifter från Rysslands militära styrka, något hon tidigare i månaden också har framhållit vid en säkerhetskonferens i Oslo.
– Ryssland har attackerat sina grannländer i över 100 år. För att stoppa kriget bör det göras eftergifter från rysk sida.
– Storleken på den ukrainska armén är inte problemet eftersom de inte har attackerat Ryssland. Storleken på den ryska armén är däremot ett problem för alla dess grannländer. Och storleken på Rysslands militärbudget är ett problem för alla.
LÄS ÄVEN: EU:s krav på Putin: Du måste minska militären och försvarsbudgeten
Se hela intervjun med Kaja Kallas här:
EU-toppen är kritisk till val i Ukraina
Vidare är Kallas kritisk till att Trump-administrationen sätter press på Ukraina att hålla val i år, eftersom president Volodymyr Zelenskyj nu har styrt två år utöver sitt mandat på grund av kriget. Enligt Kallas kommer det inte att leda till något positivt att försöka tvinga fram ett val under dessa svåra förhållanden.
– För om man har val uppstår det alltid interna strider mellan olika fraktioner, och när man bokstavligen utsätts för attacker utifrån kan man helt enkelt inte hålla val, eftersom ens motståndare är utanför, och man måste koncentrera alla resurser på att bemöta det.
LÄS ÄVEN: Trump kräver val i Ukraina – Zelenskyj styr två år över mandatet
