En kvinna från Irak fick uppehållstillstånd som arbetskraft i Sverige. Med sig hade hon sin man och fyra barn. Hennes arbetsgivare i Sverige var mannens bröder. I samband med att arbetstillståndet löpte ut sökte hon asyl och hänvisade till hustrumisshandel. Hon och de fyra barnen får nu asyl och flyktingstatusförklaring.

I en anonymiserad dom från förvaltningsrätten i Stockholm behandlas en asylansökan från en kvinna som vill ha asyl eftersom hon misshandlats av sin man i Sverige.

Hon hade tidigare fått uppehållstillstånd i Sverige för att arbeta på sin makes bröders restaurang. Hon menar bland annat på att hon blev misshandlad efter att ha krävt mer betalt av makens bröder. Migrationverket anmärker på att det var först i samband med att uppehållstillståndet för att arbeta löpte ut som hon sökte asyl.

Kvinnan vill även ha asyl för att hon säger att hon misshandlats av makens släktingar i Irak och för att hon riskerar förlora vårdnaden om barnen om hon återvänder. Migrationsverket beslutade att kvinnan och barnen skulle utvisas varefter hon överklagade till migrationsdomstol.

Socialsekreterares intyg viktigt

Rätten refererar till ett intyg från en socialsekreterare som med hjälp av verktygen ”FREDA” och ”Patriark” genomfört en kvinnofridsutredning. Intyget refereras i domen bland annat med stycket:

Familjestrukturen har en historik av hedersvåld och maken har stöd av sin familj utifrån patriarkala värderingar. Det innebär att våldet mot A är accepterat av familjen. Våldet som A vittnar om har varit återkommande och intensiteten bedöms som kronisk.

Hustrumisshandel på grund av kön

Domstolen anser att det inte spelar någon roll huruvida skilsmässa inletts eller om makarna i dagsläget bor under samma tak. Att kvinnan väntat med att söka asyl tills uppehållstillståndet som arbetskraft var på väg att gå ut förklarar hon med att det var onödigt att söka asyl när hon redan hade uppehållstillstånd. Domstolen tror inte på att hon riskerar att dödas av makens familj vid ett återvändande till Irak.

Vad gäller makens misshandel av sin hustru skriver domstolen att den utgör ”skyddsgrundande behandling från makens sida”. Rätten skriver att kvinnan ska få flyktingstatus eftersom hon misshandlats av sin man:

Migrationsdomstolen har ovan funnit att A har gjort sannolikt att det finns en skyddsgrundande hotbild mot henne från maken vid ett återvändande till Irak. Med beaktande av de sociala och kulturella strukturerna i hemlandet och vid en samlad bedömning av omständigheterna i A:s fall bedömer
migrationsdomstolen att den skyddsgrundande behandlingen är att betrakta som förföljelse på grund av kön. Sett till landinformationen saknas möjlighet till myndighetsskydd eller internflykt. A är därmed att anse som flykting.

Barnen i familjen får också flyktingstatus med hänvisning til att de på grund av ”principen om familjens enhet” ska få samma skyddstatus som sin mor. Rätten skriver att de i sin bedömning utgår ifrån att maken, som fick ett utvisningsbeslut i maj, kommer lämna Sverige inom kort.

De som dömde i målet var rådmannen Ulrika Kullman och nämndemännen Rickard Olseke (S), Kjell Söderstam (S) och Marie Sjölund (M). Domslutet var enhälligt.