I en global undersökning av vuxnas färdigheter i läsning, räkning och problemlösning med 31 länder och regioner hamnar Sverige på tredje plats i kategorierna. Samtidigt kunde de svenska resultaten ha varit avsevärt bättre om det inte vore för den kraftiga demografiska förändringen.

I OECD:s kompetenstest Piaac, Program for the International Assessment of Adult Competences, mäts färdigheter som vuxna behöver i sitt yrkes- och samhällsliv. Testet har genomförts två gånger, 2012 och 2023.

Sverige blir tredje bästa land i läsförmåga, delad tredje plats med Nederländerna och Norge i räkning och delad tredje plats med Norge i problemlösning.

LÄS ÄVEN: Läsförståelsen bland “svenska” elever rasar

I den absoluta toppen hamnar Finland och Japan.

Enligt OECD skulle Sveriges resultat i läsning och räkning ha varit signifikant bättre jämfört med 2012 om det inte vore för befolkningsändringen, med en av de största ökningarna utlandsfödda bland deltagarländerna.

Samtidigt konstaterar SCB att en av tre utrikes födda saknar tillräckliga läsfärdigheter i svenska språket. Det innebär att en betydande del av de utrikes födda har sämre möjligheter att delta aktivt i arbetslivet och samhället.

Foto: Pixabay

Ålder och erfarenhet

Över tid har Sverige fått något högre poäng i läsning och räkning även om skillnaden är liten och ligger inom felmarginalen, och trots ökningen av invandrare har andelen som är mycket svaga i läsning och räkning inte ökat i Sverige. Samtidigt ligger andelen högpresterande i läsning på samma nivå och ökar i räkning.

Utöver ett starkt samband mellan utbildningsnivå och prestation påverkar även ålder och erfarenhet. Enligt undersökningen presterar de födda 1989-1996 betydligt bättre i läsning nu än då de var i 20-årsåldern och gruppen har den högsta poängen i både läsning och problemlösning.

LÄS ÄVEN: Ökade kunskapsklyftor mellan hög- och lågpresterande elever