I en global undersökning av vuxnas färdigheter i läsning, räkning och problemlösning med 31 länder och regioner hamnar Sverige på tredje plats i kategorierna. Samtidigt kunde de svenska resultaten ha varit avsevärt bättre om det inte vore för den kraftiga demografiska förändringen.
I OECD:s kompetenstest Piaac, Program for the International Assessment of Adult Competences, mäts färdigheter som vuxna behöver i sitt yrkes- och samhällsliv. Testet har genomförts två gånger, 2012 och 2023.
Sverige blir tredje bästa land i läsförmåga, delad tredje plats med Nederländerna och Norge i räkning och delad tredje plats med Norge i problemlösning.
LÄS ÄVEN: Läsförståelsen bland “svenska” elever rasar
I den absoluta toppen hamnar Finland och Japan.
Enligt OECD skulle Sveriges resultat i läsning och räkning ha varit signifikant bättre jämfört med 2012 om det inte vore för befolkningsändringen, med en av de största ökningarna utlandsfödda bland deltagarländerna.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Samtidigt konstaterar SCB att en av tre utrikes födda saknar tillräckliga läsfärdigheter i svenska språket. Det innebär att en betydande del av de utrikes födda har sämre möjligheter att delta aktivt i arbetslivet och samhället.
Ålder och erfarenhet
Över tid har Sverige fått något högre poäng i läsning och räkning även om skillnaden är liten och ligger inom felmarginalen, och trots ökningen av invandrare har andelen som är mycket svaga i läsning och räkning inte ökat i Sverige. Samtidigt ligger andelen högpresterande i läsning på samma nivå och ökar i räkning.
Utöver ett starkt samband mellan utbildningsnivå och prestation påverkar även ålder och erfarenhet. Enligt undersökningen presterar de födda 1989-1996 betydligt bättre i läsning nu än då de var i 20-årsåldern och gruppen har den högsta poängen i både läsning och problemlösning.
LÄS ÄVEN: Ökade kunskapsklyftor mellan hög- och lågpresterande elever
