Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó slår i ett uttalande till nyhetsbyrån MTI fast att det blir alltmer uppenbart att invandringsliberala krafter vill göra FN:s hårt kritiserade Global Compact for Migration obligatoriskt. Detta trots att ett stort antal länder har valt att ställa sig utanför resolutionen.

När dokumentet antogs av FN:s generalförsamling i december förra året röstade 118 länder – däribland Sverige – för, fem emot och 13 länder meddelade att man avstod. 57 länder deltog inte i röstningen överhuvudtaget.

LÄS MER: Vad innebär FN:s migrationsramverk Global Compact for Migration för Sverige?

Inför godkännandet av resolutionen, som innebär en avsevärd liberalisering av reglerna för global migration och lika omfattande begränsning av enskilda länders möjligheter att driva en självständig migrationspolitik, höjdes röster som varnade för att dokumentet inte, så som påståtts, är icke-bindande.

LÄS ÄVEN: Carl Bildt erkänner: FNs migrationsavtal ÄR bindande

Szijjártó förklarade i sin kommentar till MTI att i princip allt som godkänns av FN sedan implementeras som internationell lag och juridisk praxis. Han underströk vikten av att nu stå emot de migrationsliberala förslagen.

Den ungerske ministern klargjorde att de så kallade visegradländerna – där, förutom Ungern, Polen, Tjeckien och Slovakien ingår – står enade i den kampen. Av de fyra länderna röstade de två förstnämnda nej till FN-resolutionen medan Tjeckien avstod och Slovakien valde att inte delta i omröstningen.

LÄS MER: Ungern drar sig ur FN-avtal om migration – hänvisar till landets säkerhet

Szijjártó berättade att han träffat ett avtal med regeringarna i Polen och Estland om att upprätta en varningsmekanism som möjliggör för länderna att ”agera mot sådana migrationsliberala propåer i ett tidigt skede, oavsett de härrör från FN eller Bryssel”.

Bland de som sagt nej till FN:s Global Compact återfinns också internationellt tongivande länder länder som USA och Israel. Ett stort antal andra länder som lade ned sina röster har också intagit en principiellt negativ hållning till resolutionen. De gäller bland annat Danmark, Estland, Lettland, Litauen Österrike, Bulgarien, Kroatien, Australien och Schweiz.

LÄS ÄVEN: USA hoppar av migrationssamarbete med FN – ”Äventyrar landets suveränitet”

Den skarpaste kritiken mot FN:s Global Compact gäller att illegal invandring i stället för att stoppas görs laglig. Argumentet för detta är att komma åt människosmugglare och andra aktörer som profiterar på migrationen.

Bedömare menar dock att detta skickar signaler som kommer att driva upp migrationsströmmarna till än mer ohållbara nivåer. ”Trycket under asylkrisen 2015 kommer att framstå som en mild västanfläkt i jämförelse”, skrev exempelvis Svenska Dagbladets ledarskribent Per Gudmundson i en kritisk betraktelse över resolutionen.