S+MP-regeringen som genom den så kallade januariöverenskommelsen (JÖK) med C och L tillträdde efter nära fyra månaders förhandlingar vill utvidga asylrätten i Sverige genom att införa ”en ny humanitär asylgrund”. Enligt migrationsminister Morgan Johansson handlar det om att begrepp som sjukdom, skörhet och utsatthet förs in i lagstiftningen som ”ömmande asylskäl”.

Samhällsnytt har tidigare rapporterat om att jök-regeringen nu återinför fri anhöriginvandring för alla grupper, inklusive föräldrar till så kallade ensamkommande flyktingbarn. Men i januariöverenskommelsen finns även en skrivning om att utvidga själva asylrätten med fokus på att göra den mer ”humanitär”.

LÄS MER: Efter tre rekordår i följd – nya regeringen vill öka invandringen ytterligare

Sjukdom, skörhet och utsatthet nya asylskäl
I en intervju i SVT Agenda förklarar migrationsminister Morgan Johansson att regeringen nu ligger i startgroparna för att realisera dessa förändringar. En person som enligt nuvarande konventioner och lagar inte har rätt till asyl i Sverige ska när lagändringarna är på plats ändå kunna beviljas uppehållstillstånd vid sjukdom som kräver dyr och avancerad vård, om personen kan anses vara ”skör” eller bedöms som ”utsatt”.

– Det måste finnas utrymme för medmänsklighet, försvarar migrationsministern beslutet och att Socialdemokraterna nu går i rakt motsatt riktning jämfört med vad man lovade väljarna inför valet då ytterligare åtstramningar i migrationspolitiken aviserades. Morgan Johansson slapp följdfrågor om varför sådant ”utrymme för medmänsklighet” inte fanns före riksdagsvalet.

Ökad anhöriginvandring ”bra för integrationen”
I SVT Agenda förklarade migrationsministern varför han nu efter valet har en annan åsikt om utvidgad anhöriginvandring än den som kommunicerades innan valet.

– Det är bra för integrationen. Jag tycker att det är en väldigt bra humanitär åtgärd.

Johansson förklarade att det i nio fall av tio handlar om att män som övergett sina familjer för att själva sätta sig i säkerhet i Sverige nu får rätt att ta hit sina fruar och barn. Sådan familjeåterförening är inte förenad med några försörjningskrav, vare sig på anknytningspersonen eller vuxna anhöriga.

Migrationsministern berättade däremot inte att även de så kallade ensamkommande flyktingbarnen – som i en majoritet av fallen i medicinska ålderstester visat sig vara vuxna – också ges motsvarande rätt att ta sina föräldrar till Sverige som de lyckats lokalisera efter att ha fått uppehållstillstånd i Sverige.

Johansson berömde sig under intervjun för att vara den som ”tog Sverige ur flyktingkrisen 2015 och 2016”.

– Jag skulle aldrig medverka till att vi hamnar i en sådan kris igen. Men nu är vi i ett läge där vi har det lägsta asylmottagandet på 13 år i Sverige.

Vill öka trots tre rekordår i följd
Migrationsministerns påstående motsägs av Migrationsverkets statistik som visar att 2016, 2017 och 2018 är de år då Sverige tagit emot flest invandrare någonsin. Och med de utvidgningar av asylrätten och rätten till familjeåterförening i Sverige som nu genomförs kommer siffran enligt Migrationsverkets prognoser att öka ytterligare.

LÄS MER: Här är invandringen till Sverige 2018: tredje högsta någonsin

Migrationsverkets relativt konservativa bedömningar av ökningen grundar sig på den M-/KD-budget som röstades igenom i december. Den kommer med största sannolikhet att rivas upp genom kommande vårändringsbudget, något som innebär att prognoserna troligen behöver skrivas upp.