Malmös satsning på större mångfald i Limhamn döms ut av de boende. Samnytt har pratat med en av dem, 77-åriga Gunlög Banck, som växt upp i Limhamn och nu berättar om boende som flyr stadsdelen. Hon gör ingen hemlighet av vilka det är som skapar problem i stadsdelen.
– Det är inte Pelle Jönsson och Martin Olsson, utan det är den andra gruppen, säger Gunlög.
Limhamns sjöstad. Så heter en sedan flera år tillbaka pågående exploatering av Limhamns gamla hamn- och industriområde. Ytor som tidigare använts av Cementa, numera nedlagda Ljungmans verkstäder och färjeläget för färjorna till Köpenhamn har sedan tiotalet år tillbaka successivt bebyggts med bostäder, kontor och restauranger.
Men det är en omvandling som kritiseras av många av dem som bor i gamla Limhamn. Inte minst riktas kritiken mot hur den nya arkitekturen ser ut där kritikerna menar att inte tillräcklig hänsyn tagits till den äldre bebyggelsen. 77-åriga Gunlög Banck är en av dem som är kritiska.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
– Naturligtvis kan vi inte leva kvar på den tiden när alla bodde i stråhus och alla kände alla, det är inte det jag vill. Men den här känslan har försvunnit helt i och med att man bygger totalt okänsligt på Limhamn. Man tar inte hänsyn till den tidigare bebyggelsen, säger hon till Samnytt.
– Nu bygger man en hel stadsdel som ser ut som precis vilken stadsdel som helst. Det är de här fyrkantiga lådorna.
Mer mångfald i Limhamn
Limhamn har länge varit känt som en av Malmös finare stadsdelar. Det är något som nu förändrats, berättar Gunlög. Anledningen är att politikerna bestämt att en viss andel av de nya bostäder som byggs ska gå till människor som lever på bidrag.
– Jag är över 70 år och jag har växt upp i ett Limhamn som har varit otroligt trevligt och mysigt, och alla har brytt sig om varandra, säger Gunlög.
– Nu har Malmö bestämt att staden ska jämnas ut, och det ska vara lika i alla stadsdelar. Är det något som är trevligt, så ska det bli mindre trevligt.
Hon jämställer de politiska ambitionerna med kommunism.
– Jag vet inte hur de tänker, för det är en omöjlig tanke. Jag får det inte att gå ihop, det är inget som någon kan ändra på i hela världen. Man har i varenda stad i hela världen vissa områden som är mer välbärgade och andra som är mindre välbärgade.
”Rosengård by the sea”
Med ökande mångfald i Limhamn ökar även otryggheten och kriminaliteten. Gunlög berättar om vandaliserade bilar, gäng som åker skateboard och snattar i butikerna och om skräpiga trapphus. I folkmun har Limhamn skämtsamt fått epitetet ”Rosengård by the sea”.
– Det är inte Pelle Jönsson och Martin Olsson, utan det är den andra gruppen, säger Gunlög om de gäng som kommit att härja i stadsdelen.
– De är livrädda för de här ungarna, de är inte att leka med.
Hon är kritisk till att alla de som jobbat och slitit hårt för att kunna bo i ett fint område, långt ifrån problemen, nu ändå hamnar mitt i dem.
– De som har arbetat och slitit och tjänat ihop till en lägenhet på Limhamn. De kanske får en granne ovanför, under eller vid sidan om som beter sig illa åt, och det är jättetråkigt, säger Gunlög.
– Jag vet en äldre dam som blev så glad att hon äntligen kommit ut till Limhamn, som hon önskat hela livet, och så hamnade hon i ett sådant hus. Och hon vågar inte ens gå ned i tvättstugan. Det är jättetrist när man på ålderns höst tror att man hittat sitt drömboende, och så hamnar man i sådant kaos.
Flyttade tillbaka till Rosengård
Förra hösten träffade boende i Limhamn representanter för de politiska partierna för att ta upp problemen.
– Samtliga politiska partiers ordförande. Vi pratade om problemen då, och allihopa förstod problemet utom vänstern, säger Gunlög Banck.
– Det är allt för många som inte uppför sig ordentligt, och då förstör de otroligt för grannarna.
Gunläg tar ett exempel med en man i 30-årsåldern som flyttat till Limhamn från Rosengård, men som nu valt att flytta tillbaka igen.
– Han tyckte inte att det var trevligt längre. Han tillhörde de här skötsamma killarna. Han sade att det var mycket lugnare i Rosengård, berättar Gunlög Banck.
Gillade du den här artikeln?
Donera då en slant till tidningen. Utan ditt stöd kan vi inte fortsätta att granska etablissemanget.
Du kan swisha 123 083 3350, fylla i formuläret nedan eller klicka här för övriga alternativ.
