Om den asylrelaterade invandringen under åren 2013–2025 hade legat på dagens betydligt lägre nivå skulle arbetslösheten ha varit omkring en halv procentenhet lägre under stora delar av perioden. Det visar en ny studie från Konjunkturinstitutet. Myndigheten har också räknat på vad som skulle hända om Sverige återgick till 2010-talets högre nivåer – då blir skillnaden i arbetslöshet omkring 1,5 procentenheter på lång sikt.

Konjunkturinstitutet har på regeringens uppdrag analyserat hur den asylrelaterade migrationen påverkat och kan komma att påverka den svenska arbetsmarknaden. Med asylrelaterad migration avses i studien flyktingar och andra skyddsbehövande samt deras anhöriga. Ukrainare som kommit som skyddsbehövande ingår inte.

För den historiska delen har Statistiska centralbyrån tagit fram ett alternativt befolkningsscenario där den asylrelaterade migrationen från 2013 och framåt antas ha legat på 2025 års nivå. Detta jämförs sedan med den faktiska utvecklingen på arbetsmarknaden. KI:s modell visar att arbetslösheten i ett sådant scenario hade varit omkring en halv procentenhet lägre under stora delar av perioden 2013–2025.

Högre arbetslöshet vid återgång till tidigare nivåer

Myndigheten gör även motsvarande beräkning framåt i tiden. Där utgår ett alternativscenario från att den asylrelaterade invandringen från 2026 återgår till den genomsnittliga volym och sammansättning som Sverige hade under perioden 2010–2020.

Skillnaden blir successivt större. Fram till 2060 beräknas arbetslösheten i scenariot med högre asylrelaterad migration bli omkring 1,5 procentenheter högre än i KI:s huvudscenario. Antalet arbetslösa stiger samtidigt tydligt, medan arbetslösheten i huvudscenariot sjunker.

En viktig förklaring är enligt rapporten att arbetslösheten är betydligt högre bland personer som kommit genom asylrelaterad migration och deras anhöriga än bland befolkningen som helhet. När den gruppens andel av befolkningen ökar påverkas därför också den totala arbetslösheten.

KI kommer även fram till att sysselsättningsgraden blir lägre i scenariot med högre asylinvandring. Den ekonomiska försörjningskvoten – hur många personer utan arbete varje sysselsatt i praktiken behöver försörja – blir också något högre.

KI varnar för stor osäkerhet

Myndigheten betonar samtidigt att beräkningarna inte ska betraktas som exakta prognoser. Modellen är statisk och utgår i huvudsak från hur olika grupper i dag klarar sig på arbetsmarknaden.

I verkligheten förändras ekonomin. Högre invandring påverkar bland annat efterfrågan, antalet arbetstillfällen, löner och politiska beslut. På flera decenniers sikt bedömer KI därför att ekonomins anpassning sannolikt skulle dämpa en del av den negativa arbetsmarknadseffekt som modellen visar.

KI skriver därför att resultaten ska ”tolkas med stor försiktighet” och främst ses som en indikation på effekternas storleksordning snarare än precisa skattningar.

Samtidigt går riktningen i båda beräkningarna åt samma håll: lägre asylrelaterad migration ger i modellen lägre arbetslöshet, medan en återgång till 2010-talets högre nivåer ger högre arbetslöshet.