Då det svenska högskoleprovet är för svårt vänder de sig i stället utomlands för att utbilda sig och kan sedan jobba som läkare i Sverige. Här blir sedan flera av dem anmälda som en fara för patienter.
Under åren 2020-2025 fick omkring 1 700 svenska medborgare en svensk läkarlegitimation efter att ha utbildat sig i något av EU-länderna i Öst- och Centraleuropa. Detta möjliggörs av ett EU-direktiv som innebär att läkarutbildningar automatiskt ska godkännas.
I Ekots granskning framkommer att nästan hälften av dessa har gjort högskoleprovet och att de allra flesta inte hade klarat att komma in på en svensk läkarutbildning. Men att sedan ändå arbeta som läkare i Sverige går alltså hur bra som helst.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
De som utbildat sig till läkare i länder som Lettland, Rumänien och Slovakien anses ha stora kompetensbrister och kan utgöra en fara för patienter. Många anmäls också till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, av arbetsgivare.
LÄS ÄVEN: Nio av tio utlandsutbildade läkare underkända på kunskapsprovet
En som stött på problematiken upprepade gånger är Christer Rosenberg, distriktsläkare och tidigare utvecklingschef inom primärvården i Västra Götaland.
– Har man en legitimation så ska man klara jobbet. De måste kunna de basala sakerna som en läkare måste kunna. Det är livsfarligt annars, säger han till statsradion.
Cancerbehandling fördröjs
Rosenberg vill inte att dessa personer ska arbeta med patienter som är sköra, hjälpsökande och som är helt sårbara överhuvudtaget.
Bland anmälningarna finns saker som ”kan inte värdera röntgen och labbsvar”, att man inte undersöker rätt kroppsdel, hanterar remisser fel så att cancerbehandling fördröjs och kollegor som ifrågasätter om personen har en läkarutbildning alls.
LÄS ÄVEN: Politiskt inkorrekta kommentarer väcker panik på läkarutbildning
