Konjunkturinstitutets talar i sin senaste uppdatering om en lågkonjunktur som håller i sig gott och väl under innevarande år och hela nästa år. En av konsekvenserna man framhåller är att Sverige går in i en period av massarbetslöshet där var tionde arbetsför kommer att gå utan jobb.

BNP-tillväxten blir svag i år men passerar enligt Konjunkturinstitutet inte noll och blir negativ. Den hög inflationen och Riksbankens höjda räntor har varit och fortsätter att vara ett hårt slag mot de allt flera hushåll som under den långa lågränteperioden skuldsatt sig med bolån.

Den gruppen tvingas nu också leva med oro över att förlora jobbet. För de som inte drabbas av arbetslöshet ökar i stället försörjningsbördan för de arbetslösa som ska ha bidrag. Överlägset störst är och förblir arbetslösheten bland utomvästliga migranter, ett inflöde som även under den nya SD-stödda regeringen, i kontrast till löften om motsatsen, bedöms ligga kvar på rekordhöga nivåer de närmaste åren.

Lågkonjunkturen, inflationen och ränteläget påverkar även bostadsbyggandet negativt. Det minskar enligt Konjunkturinstitutet nu snabbt när det i stället skulle behöva öka – inte minst i skenet av den höga invandringen med runt 100 000 nya personer varje år som behöver tak över huvudet.

Minskad export hotar svenskt välstånd

Konjunkturinstitutet prognostiserar även en inbromsning i exporten. Ungefär hälften av landets bruttonationalprodukt genereras via exportmarknaden och när den stagnerar dras en av hörnstenarna för det svenska välståndet och välfärden undan. Runt en procents nedgång i BNP blir det redan i år, tror KI.

Beträffande arbetslösheten tros den öka till närmare 8,5 procent nästa år. Om skattefinansierade sysselsättningsåtgärder och annat som friserar siffrorna tas bort talar vi om en massarbetslöshet där var tionde arbetsför invånare eller fler måste bidragsförsörjas.

Samtidigt slår sysselsättningssiffrorna inte jämnt över hela populationen. Bland svenskar är den fortsatt generellt låg medan den inom utomvästliga migrantgrupper tvärtom är extremt hög. Lågkonjunktur innebär allmänt också att dessa grupper som står långt från arbetsmarknaden hamnar än längre bort och fler i riskzonen att förlora jobbet också blir arbetslösa.

Tror på minskad inflation

Konjunkturinstitutet är emellertid optimistiska när det gäller den galopperande inflationen. Den tror eller hoppas man kommer att vara under kontroll redan under andra halvan av 2024 och ser då framför sig att Riksbanken kommer att böra sänka räntan igen.

Riksbanken har samtidigt innan dess aviserat en eller flera ytterligare räntehöjningar. Och andra bedömare menar att styrräntan för att få verklig effekt på inflationen skulle behöva höjas avsevärt mer, men att detta inte kan göras på grund av att det skulle drabba så många av de nya bostadsägare som tillkommit på senare tid med genomgående små ekonomiska marginaler.

Konjunkturinstitutet sisar även om vilken finanspolitik regeringen kommer att föra. Man tror att den kommer att bli “neutral”, det vill säga varken innehålla några omfattande keynesianska stimulanspaket eller motsatsen.

45 miljarder i stimulanspaket

Runt 45 miljarder kronor i ofinansierade stimulansåtgärder menar KI ändå ryms inom vad som kan anses “neutralt” och tror också är vad regeringen kommer att spendera. Drygt hälften av dessa pegar bedömer man kommer att vara riktade mot hushållen för att hålla deras ekonomi under armarna.

Konjunkturinstitutet brasklappar samtidigt för att “osäkerheten är stor” i den uppdaterade prognosen. Det verkliga utfallet kan bli långt värre för hushållen och företagen, men i den bästa av världar också något mindre drabbande.

Hela Konjunkturinstitutets uppdatering kan laddas ned och läsas HÄR. KI:s pressträff där man presenterade en översikt av sin senaste uppdatering kan ses i sin helhet nedan.