Socialbidrag till invandrare med ”integrationsbehov” ska villkoras med arbetsplikt på 37 timmar i veckan. Det kräver Danmarks socialdemokratiska statsminister Mette Frederiksen. I Sverige är det inte S utan SD som plockar upp förslaget.

I Danmark driver den socialdemokratiska regeringen en betydligt tuffare linje än sin svenska motsvarighet när det gäller att få ordning på migrations- och integrationsproblemen. Redan i valrörelsen klargjorde man att ”Kommer du till Danmark ska du arbeta”.

Den uppmaningen är det långt ifrån alla migranter som hörsammat. I många fall handlar det om att man inte ansträngt sig för att bli anställningsbar på arbetsmarknaden.

Tyst från Löfven men Åkesson vill utreda

Nu planerar den danska regeringen att införa arbetsplikt för personer med ”integrationsbehov”. Nu vill Sverigedemokraterna att en sådan lagändring utreds också i Sverige. Den rödgröna Löfven-regeringen har inte visat något intresse men en konservativ blockregering där SD ingår skulle kunna genomföra kravet efter valet.

– Det är orimligt att människor lever på bidrag hur länge som helst utan motprestation, säger partiledaren Jimmie Åkesson.

Det var på tisdagen som statsminister Mette Frederiksen lanserade ett nytt förslag för hur fler personer med utländsk bakgrund ska komma in på arbetsmarknaden. Det gäller de som har ”integrationsbehov”, det vill säga där ambitionen att bli en del av det danska samhället är en av orsakerna till att man under lång tid lever på bidrag i stället för egen försörjning.

37 timmars arbetsplikt per vecka föreslår den danska S-regeringen som villkor för att få fortsatt rätt till försörjningsstöd. ”Målet är att alla med integrationsbehov – både nyanlända och personer som har varit en längre tid i bidragssystemet – ska omfattas av kravet”, skriver regeringen.

Ska röja stränder och skog

Eftersom det företrädesvis handlar om personer som saknar kvalifikationer för den ordinarie arbetsmarknaden ska migranterna enligt den danska regeringens förslag sättas i arbete med andra uppgifter som det finns behov av att få utförda, bland annat att röja stränder och skog.

På så sätt kommer man in i de livsrutiner som krävs för att senare kunna sköta ett riktigt jobb och bryter passiviseringen samtidigt som man gör en insats för Danmark och lär sig att pengar inte är gratis utan kommer med en motprestation.

Mette Mette Frederiksens svenska statsministerkollega Stefan Löfven har inte kommenterat förslaget. Det har däremot Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson som kan komma att sitta i regering efter valet. Han tycker att förslaget är rimligt och vill att det ska utredas och införas även i Sverige.

– Vi har ganska länge pratat om att man bör utvidga det aktivitetskrav som kan ställas på den som bär försörjningsstöd. I Sverige handlar det i dag primärt om krav på att gå kompetenshöjande utbildningar eller läsa SFI. Vi skulle vilja utvidga det, ungefär som jag tolkar förslaget i Danmark, till att omfatta samhällsnyttiga insatser.

Kritik från vänster

I Danmark har förslaget fått kritik från från vänsterpartiet Enhedslisten. Partiledaren Mai Villadsen avvisar inte tanken på arbetsplikt i sig men vill att det ska handla om riktiga jobb med avtalsenlig lön.

Åkesson menar att man inte bör gå den vägen eftersom det riskerar skapa undanträngningseffekter på arbetsmarknaden och snedvriden konkurrens. Arbetsplikt som motprestation för socialbidrag för svårintegrerade migranter bör inriktas på samhällsnyttiga uppgifter som inte utförs annars, säger SD-ledaren.

– Rensa stränder, samla skräp, vara trygghetsvärdar, ja det finns hur mycket som helst som är mer eller mindre ideellt men som kommunerna inte kan ställa krav på i dag. Med respekt för vår modell på arbetsmarknaden med kollektivavtal så får det inte vara fråga om just jobb.