Regeringen får kritik för att inte respektera vedertagna rättsstatliga principer om maktdelning. Beslutet att avhända Mark- och miljööverdomstolen och själv ta över den rättsliga prövningen av drivmedelsbolaget Preems utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil jämförs med hur domstolarnas oberoende undergrävs av regeringar i länder med demokratiskt underskott som Turkiet.

Det är de två M-profilerna Gunnar Strömmer och Louise Meijer som i en debattartikel i Svenska Dagbladet klandrar den rödgröna och L+C-stödda regeringen för att inte respektera den rågång som i en rättsstat ska finnas mellan den politiska och dömande makten. Samtidigt som JÖK-regeringen kritiserat sådana tendenser i bland annat Ungern och Polen gör man sig enligt M-debattörerna själv skyldig till liknande övertramp på hemmaplan.

Man pekar allmänt på hur regeringen genom att dra beslut om nödvändiga förstärkningar av domstolarnas självständighet i långbänk och inte skjuta till nödvändiga pengar och resurser försvagar rättsväsendet. Än allvarligare menar M-duon att det är när regeringen nu inte heller drar sig för att ”kliva in och politiskt överpröva domstolars beslut”.

Som exempel på detta nämns hur regeringen med vice statsminister Isabella Lövin (MP) i spetsen inte nöjt sig med att uttrycka miljöpolitiskt missnöje med att Preem av Mark- och miljödomstolen i Vänersborg fått grönt ljus att bygga ut sitt oljeraffinaderi i Lysekil. När beslutet överklagades till Mark- och miljööverdomstolen valde regeringen att kliva in och ta över ärendet, av allt att döma för att säkerställa att inte också den högre rättsinstansen gav klartecken till utbyggnaden.

M-debattörerna pekar på en punkt i januariavtalet där regeringen visavi stödpartierna förbinder sig att stärka domstolarnas oberoende men menar att så inte har skett. Ett år senare har fortfarande ingen utredning kring detta tillsatts och inga pengar i statsbudgeten avsatts för ändamålet. När det synbara ointresset för medborgarnas rättssäkerhet dessutom kompletteras med bristande respekt för maktdelningens principer och domstolarnas oberoende är det än mer allvarligt, menar Strömmer och Meijer.

Debattörerna är i fallet Preem också kritiska till hur regeringen använder sig av den nya så kallade klimatlagen på ett betydligt mer långtgående sätt än vad som var tänkt när den klubbades för ett par år sedan. Avsikten var inte att regeringen med hänvisning till den skulle kunna kliva in och ta ifrån domstolarna pågående rättsprocesser för att riva upp beslut som man av politiska skäl ogillar.

När lagförslaget var på remiss riktade Lagrådet kritik mot luddiga formuleringar som gav utrymme för ett sådant missbruk av lagen, men den kritiken nonchalerades sedan när det slutgiltiga lagförslaget förelades riksdagen.